Är elunderskottet om 1 700 MW för högt räknat?

2021-03-12 06:00  

För vintern 2020/2021 spådde Svenska kraftnät ett underskott om 1 700 MW under den timme när elbehovet är som störst. Men en mer korrekt siffra kan vara 500 MW.

Varje år gör Svenska kraftnät, affärsverket som är ansvarigt för det svenska elsystemet, en prognos över Sveriges effektbalans. För den innevarande vintern sa prognosen ett underskott på 1 700 MW under topplasttimmen, den timme när elbehovet är som störst.

Bedömningen gäller en normalvinter. För en kallare vinter, en så kallad tioårsvinter som statistiskt sett inträffar var tionde år, landar prognosen i stället på ett underskott om 2 900 MW under topplasttimmen.

Svenska kraftnäts slutsatser finns i kraftbalansrapporten, som publicerades i maj 2020. De har också använts som slagträ i energidebatten.

Men beräkningsmodellen tar inte hänsyn till att elanvändning kan minska till följd av att elpriset blir högt. I vintras till exempel minskade papperstillverkaren Holmen sin produktion i två pappersbruk på grund av det höga elpriset. Det betyder att det verkliga underskottet sannolikt är mindre än 1 700 MW vid en normalvinter.

– Det stämmer att priselasticitet/förbrukningsflexibilitet inte finns med i dessa analyser. Det är så klart en förenkling som bidrar till lite mer ”pessimistiska” uppskattningar jämfört med en komplett beskrivning av verkligheten. Men de flesta modeller innehåller ju någon form av förenkling, det betyder inte att de är felaktiga eller orealistiska, säger Erik Böhlmark, systemanalytiker på Svenska kraftnät.

Snö på ledningar. Foto: Marit Hommedal/TT

I en annan rapport, från december 2020, har dock Svenska kraftnät räknat på hur mycket elanvändningen kan minska på grund av ett högt elpris. Där bedömdes att elanvändningen börjar krympa när priset når 110 euro/MWh (vilket är ungefär lika mycket i öre/kWh).

Läs mer: 50 000 MW vindkraft är på gång i svenska vatten

Uppskattningen gjorde gällande att behovet av el minskade stegvis, med cirka 400 MW i varje steg. Som mest bedömdes elanvändningen minska med 1 200 MW när elpriset låg på 280 euro/MWh.

Kan man då dra av 1 200 MW på det prognosticerade underskottet om 1 700 MW, om man vill ta hänsyn till att elanvändning minskar när elpriset stiger?

– Ja det är ett resonemang man kan föra. Då skulle det vara 500 MW som måste importeras. Men inget är hundraprocentigt i en prognos. Man gör alltid antaganden, säger Erik Hellström, elmarknadsanalytiker och författare till kraftbalansrapporten.

Erik Hellström. Foto: Svk

Han påpekar dock att syftet med att räkna fram ett underskott utan hänsyn tagen till minskad elanvändning på grund av höga elpriser är att kunna jämföra bakåt, med prognoser som har gjorts tidigare år.

– Dessutom är det viktigt att komma ihåg att siffran 1 700 MW beskriver importbehovet. Det är inte så att man kan säga rakt av att 1 700 MW kommer att kopplas bort. Det är inte så metoden fungerar. Prognosen om 1 700 MW underskott gäller vad vi tror kommer att vara det önskade behovet om priset inte var ett problem, säger Erik Hellström.

”Det är ett val vi har gjort”

Underskott i kraftbalansen betyder att Sverige behöver importera el från grannländerna under topplasttimmen.

– I förlängningen kan det innebära en risk för att vi inte alltid kan styra hur mycket import vi kan begära. Finns det ett problem med import från kontinenten, om det blir fel på de kablarna, går den kapaciteten ned, säger Erik Hellström.

Ser du det som en brist i modellen, att den inte inkluderar variationer i elpris och elanvändning?

– Nej, inte formellt som en brist. Men det är ett val vi har gjort. Det är en siffra som gör det lätt att förklara och beskriver saker så att det går att jämföra, säger Erik Hellström.

Nu är vintern snart över. Men om Svenska kraftnäts prognos om 1 700 MW underskott i topplasttimmen blev verklighet, kan inte Erik Hellström svara på än.

Linda Nohrstedt

Mer om: Elsystem Elbrist

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt