”AI tar inte våra jobb, bara vår anställningstrygghet”

2019-08-13 06:00  
Foto: Rex Shutterstock/Jörgen Appelgren

Hajpen kring artificiell intelligens vet inga gränser. Men bakom många av robotarnas framsteg finns människor av kött och blod som svettar sig genom den otrygga gigekonomin, skriver Ny Tekniks reporter Simon Campanello.

”Hej, jag ringer för att boka en klipptid åt en kund, och, eh, jag letar efter en tid den tredje maj”, säger den kusligt mänskliga robotrösten.

Googles demonstration av hummande ai-tjänsten Duplex förra våren blev ögonblickligen en snackis. Robotassistenten som kan ringa och höra om det finns en massagetid eller boka bord på en restaurang har sedan dess lanserats i USA.

Men, som vi vet från otaliga exempel, är dagens artificiella intelligens inte utan sina brister. Så när en hårfrisörska i en högljudd salong svarar på bruten engelska tiltar något i Duplex hjärna, och någon annan behöver kliva in och styra upp skutan. Räddaren i nöden är, förstås, högst mänsklig. Redundansen i systemet är nämligen vanliga call center-arbetare som tar över samtal som ai-assistenten inte klarar av.

Den här typen av jobb har dubbats ”ghost work”, spökarbete, av antropologerna Mary L. Gray och Siddharth Suri som i våras släppte boken Ghost Work: How to Stop Silicon Valley from Building a New Global Underclass. Den handlar om människorna som under usla arbetsvillkor gör allt det svettiga arbetet bakom kulisserna medan den artificiella intelligensen får stå i rampljuset och ta åt sig äran.

Läs mer: ”AI kommer att kolonisera Mars innan Elon Musk”

Det handlar dels om människorna som får ordna det en artificiell intelligens inte klarar av. Som Google Duplex vikarier, eller Facebooks horder av mänskliga moderatorer som får fatta beslut om vilket material som passar in i flödet när robotarna tycker besluten är för svåra.

En andra kategori är de människor som rensar och katalogiserar all träningsdata som behövs för att lära upp artificiell intelligens. Det som brukar kallas för annotering.

Ta tekniken bakom självkörande bilar som exempel. Den bygger till stor del på bildigenkänning, men datorer har ingen magisk magkänsla för skillnaden på en busshållsplats och en cyklist. Eller hur en glashal väg visuellt skiljer sig från en grusad.

Så människor får sköta det högst manuella arbete (även om företag som svenska Annotell vill automatisera även detta) som är att märka upp relevanta delar av bilder och filmer så att datorerna kan lära sig se skillnad på trafikljus och cyklister.

Läs mer: Här är mitt nya liv med Google Home

Likaså är språkförståelsen hos Google Assistant och Amazon Alexa beroende av att otaliga frilansande översättare och lingvister som ska lära datorerna förstå människorna.

Antropologerna bakom Ghost work är, som undertiteln på boken kanske antyder, inte överförtjusta. De varnar för att människorna bakom ai-maskineriet i stor del verkar bli en del av den så kallade gigekonomins undersida med allt vad det innebär.

En inställning som delas av vissa i branschen. När The Guardian i våras granskade arbetsförhållandena för Googles lingvister i en arbetsgrupp som internt kallas för Pygmalion beskrev en tidigare anställd förhållandena som närmast slavlika.

”Artificiell intelligens är inte så artificiell; det är människor som gör allt jobb”, som en annan anonym översättare säger i en intervju med The Guardian.

Läs mer: ”Google Nest Hub – bra för nästan bara en sak”

Rädslan för att artificiell intelligens ska göra oss alla arbetslösa i ett slag verkar än så länge avlägsen. Snarare kanske vi förpassas till otrygga låglönejobb i maskinernas skugga. Spökjobb på frilansbasis eller med korta kontrakt. Utan fastanställdas förmåner, försäkringar, semestrar, löner och anställningstrygghet. Istället får vi harva runt i gigekonomin i jakt på bilder att annotera och misslyckade Duplex-samtal att rädda.

Simon Campanello

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt