200 miljoner till fossilfri gruvbrytning i Kiruna

2020-03-31 09:59  

Svenska industrijättar vill sätta en ny världsstandard för hållbar gruvdrift på stora djup. Energimyndigheten bidrar nu med drygt 200 miljoner kronor som bland annat ska gå till en testgruva i Kiruna.

Den svenska gruvbrytningen flyttar nedåt i berget vilket ställer nya krav på verksamheten. Målet är 2 000 meter under markytan eller mer. Samtidigt måste utvinningen gå mot fossilfrihet för att uppfylla Sveriges klimatmål.

Fem svenska industrijättar har därför startat projektet Testbädd för integrerat, effektivt och koldioxidfritt gruvbrytningssystem. Det presenterades redan sommaren 2018. Bakom står gruvbolaget LKAB, kraft- och automationsbolaget ABB, gruvutrustningstillverkaren Epiroc, teknikkonsulten Combitech samt lastbilstillverkaren AB Volvo.

Totalt 1,1 miljarder kronor

Energimyndigheten har nu beviljat 207 miljoner kronor i stöd till projektet som totalt kommer att kosta cirka 1,1 miljarder kronor. Industriaktörerna bidrar med resten.

– Vi är tacksamma för stödet. Det finns ju risker kopplat till ett sådant här projekt också, till exempel teknik som inte fungerar. Man har råd att göra misstag och kan ta omtag, säger Markus Petäjäniemi, direktör för teknik och marknad på LKAB.

Läs mer: Så ska LKAB utvinna gödsel ur gruvavfallet

Syftet är att demonstrera en koldioxidfri, digitaliserad och autonom gruvbrytning. Detta ska göras genom testbrytning i två gruvor, en fysisk och en virtuell. Den fysiska varianten håller på att anläggas i en befintlig gammal gruva i södra delen av Kiirunavaaraberget. Djupet är bara omkring 450 meter jämfört med de cirka 1 110 meter som den ordinarie brytningen sker på. Nu förbereds den för framtidens gruvbrytning genom utbyggnad av infrastruktur som elkablar, positioneringssystem och wifi. Under andra kvartalet ska en styrcentral att driftsättas, ett så kallat mine operation center.

Maskinutvecklingen avgör uppstart

När de elektrifierade, autonoma och uppkopplade maskinerna kan börja arbeta i testgruvan är dock fortfarande lite för tidigt att säga, enligt Markus Petäjäniemi.

– Det hänger mycket på maskinutvecklingen. Nu riggar vi infrastrukturen så att den finns på plats. På en av nivåerna, 436 meter, producerar vi faktiskt redan råmalm. Men vi ska göra i ordning två nivåer till. Parallellt sköter våra partners utvecklingen på fordonssidan så att maskinerna kan prata med varandra via styrcentralen, säger han.

Trots att det rör sig om en testgruva blir produktionen kring 2 miljoner ton råmalm per år, ungefär lika mycket som i Pajalagruvan. Det kan jämföras med LKAB:s ordinarie brytning i Kiirunavaara som uppgår till cirka 30 miljoner ton årligen. Tillskottet från testgruvan kommer att gå in i det stora flödet.

Dataflöden simuleras i virtuell gruva

Parallellt ska en virtuell gruva skapas för att möjliggöra simulering av dataflöden och scenarier som inte går att testa i den fysiska gruvan.

– Tanken är att simulera vissa saker som vi sen ska testa i verkligheten, säger Markus Petäjäniemi.

Tanken är att lösningarna som tas fram senare ska implementeras i full skala. Målbilden är att öka produktiviteten med 50 procent. Autonoma fordon är en del av lösningen, men inte hela. Det finns fortfarande många manuella inslag i brytningen, till exempel laddning, bergförstärkning och bultning.

– Underhåll måste bli effektivare och ledtider kapas. Här blir digitaliseringen viktig. Framtidens gruvbrytare har en smart telefon som direkt berättar hur arbetet ska prioriteras om något oförutsett händer. Det blir en transparent gruva där alla vet vad som sker. Vi ska inte springa snabbare, utan bli smartare, säger han.

Den offentliga finansieringen sker inom ramen för Industriklivet som är regeringens långsiktiga satsning för att minska processrelaterade utsläpp från industrin eller ta fram metoder för att lagra in koldioxid.

Johan Kristensson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt