Svenska forskare tar sig an franska reaktorer

2012-05-09 12:35  

Vetenskapsrådet har nu släppt 45 av de 60 miljoner kronor som är vikta för svenska doktorander och nydisputerade forskare som ska vara med och konstruera den franska natriumkylda snabbreaktorn Astrid och den nya forskningsreaktorn Jules Horowitz Reactor.

– Detta är oerhört spännande. Det är unikt med så många doktorandprojekt samtidigt i Sverige inom kärnteknisk forskning. Det är också intressant, eftersom det är doktorandprojekt inom framtidens reaktorer och för att forskningen ska ske på plats i Frankrike.

Det säger Chalmersprofessorn Imre Pázsit, internationellt ledande forskare inom reaktorfysik och reaktordiagnostik. Han är en av de tre forskningschefer som har fått sina ansökningar beviljade av Vetenskapsrådet.

Hans Chalmerskollega Christophe Demazière, specialist på multifysik, fick också sin ansökan beviljad liksom KTH-forskaren Sevostian Bechta.

Däremot fick inte KTH-forskaren Janne Wallenius och Uppsalaforskaren Sergei Butorin gehör för sina ansökningar.

- Min ansökan gällde bränsleutveckling, och jag tror att fransoserna prioriterade härdfysik och allvarliga olyckor, emedan natriumreaktorns svaga punkter ligger just där, säger Janne Wallenius till Ny Teknik.

Men det kommer fler chanser att få stöd till kärnteknisk forskning under hösten. Då kommer resterande medel att utlysas för ytterligare ett fåtal projekt kopplade till Astrid och Jules Horowitz.

– Fransmännen betraktar fortfarande Sverige som en framstående kärntekniknation och är positiva till att svenska forskare deltar i det franska programmet, säger Sven Stafström, huvud­sekreterare för naturvetenskap och teknikvetenskap på Vetenskapsrådet.

Cirka 15 forskningsledare står som medsökande i de tre projekten för 8 doktorandtjänster och 3 post-doc tjänster. Doktoranderna och post-docs blir heltidsanställda, medan övriga engageras i varierande grad.

Doktoranderna börjar sina forskarstudier här i Sverige genom att läsa in sig på ämnet under ett halvår. Sedan ska de tillbringa två och ett halvt år i Frankrike med franska handledare.

Det fjärde året bär det väg hem igen för att skriva avhandlingen och disputera.

Forskningsavtalet mellan Frankrike och Sverige tecknades i augusti 2010 som en motköpsaffär under förhandlingarna om det stora ESS-projektet, neutronkällan i Lund

Frankrike stöttar ESS om Sverige hjälper Frankrike med forskning på fjärde generationens kärnreaktorer.

Hela avtalet är värt cirka 95 miljoner kronor.

20 miljoner är vikta för svenska studenter att få utnyttja träningsreaktorn Osiris utanför Paris.

15 miljoner går till tre doktorander från Uppsala som ska arbeta i Frankrike.

60 miljoner går till forskningsprogrammen på snabbreaktorn Astrid och forskningsreaktorn Jules Horowitz.

Astrid blir världens första metallkylda Gen IV-reaktor. Astrid är en natriumkyld brid­reaktor som ska byggas i Marcoule i Provence i södra Frankrike.  Astrid Byggstart 2017, färdig 2022.

Astrid, som är en förkortning av Advanced sodium technological reactor for industrial demonstration konstrueras för 600 MW effekt och ska kunna köras på två sätt, dels som brännarreaktor dels som bridreaktor

Man ska dels försöka att bränna återtaget kärnavfall med plutionium- och americuminnehåll, dels alstra nytt plutonium - ungefär lika mycket som man klyver. På så sätt kan reaktorn bli självförsörjande.

Jules Horowitz Reactor JHR, uppkallad efter en fransk reaktorfysiker, är en avancerad materialforskningsreaktor för Gen IV-reaktorer. Byggs i Cada­rache i södra Frankrike. Klar 2014.

Lars Anders Karlberg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt