Populärteknik

Forskningens oväntade resultat

Peter Sylwan, vetenskapsjournalist och författare. Foto: Kaianders Sempler

Ingen vet när och var grundforskning kan komma till praktisk användning. När elektron­spinnet upptäcktes år 1925 kunde väl ingen ana att fenomenet åttio år senare skulle leda till utvecklingen av magnetkameror som kan se vilka delar av hjärnan som aktiveras när vi tänker.

Kaianders Sempler
Kaianders Sempler
Publicerad

Låt oss ta det hela i tur och ordning från början. På 1860-talet undersökte de tyska fysikerna och kemisterna Robert Bunsen och Gustav Kirchhoff varför olika grundämnen gav olika färgat ljus när de upphettades i en gaslåga. När de delade upp ljuset i ett glasprisma fann de att ljuset inte var ett kontinuerligt spektrum, utan bara bestod av vissa emissionslinjer. Som EAN-koder, olika för varje grundämne.

Därefter frågade de sig vad som hände om de utsatte ljuskällan, den glödande gasen, för ett starkt magnetfält. Hände det något då? Ja, faktiskt. Det visade sig att emissionslinjerna förflyttades en smula. Men varför det?

Prova Ny Teknik – 149 kr
för tre månader


Tillgång till alla låsta artiklar, fördjupande kompendier,
premiumnyhetsbrev, samt e-tidningen.



Kom igång nu →

Förnyas till 299 kr/mån efter din provperiod. Ingen bindningstid. Avsluta enkelt.
Gäller endast nya prenumeranter.


Är du medlem i Sveriges Ingenjörer?

Aktivera ditt konto här

forskning nyheter populärteknik fysik

MEST LÄST