Egen el är guld värd

2012-08-14 23:00  

– Nej, det här var ingen sommar som solälskare vill minnas. Vi producerade faktiskt mindre solel i juni än i juli vilket är väldigt ovanligt, säger solelsentusiasten och egen el-missionären Johan Ehrenberg till Ny Teknik.

Johan Ehrenbergs ambition är att skapa en folkrörelse kring egenproducerad el för att utmana marknaden och politikerna och pressa tillbaka den arrogans som finns hos ”dem som bestämmer”.

Strax före sommaren kom han ut med den 208 sidor tjocka boken ­”Johans lilla egen el-bok – en bok om att göra lite nytta” på ETC Förlag. Den handlar om både stort och smått, både praktiska tips om hur man installerar solceller och små vindkraftverk och en stor dos miljöpredikningar. Och i höst startas det studiecirklar runt boken av bland andra studieförbundet ABF.

– Alla kanske inte kommer att göra egen el efter det, men förhoppningsvis lärt sig en del av vad vi kan göra i stället för att bara passivt åse problemen växa, säger han till Ny Teknik.

Du räknas ju som en av egen el-pionjärerna i Sverige. Sent omsider dundrar nu de stora el­bolagen in och erbjuder sina kunder solcellspaket och löfte om att köpa in eventuellt elöverskott. Rycker eljättarna undan mattan för din egen business?

– Om man tror att business handlar om att sälja platta paket och få upp dem på tak så skulle de kanske ha en chans. Men egen el handlar om att lära av varandra, att ställa om och skapa nätverk som sprider kunnandet vidare. Och det klarar inte de stora bolagen. De vill att energikonsumenterna ska vara passiva mottagare, inte aktiva och engagerade producenter. Men lyckas de få upp några gigawatt solceller hos sina kunder så tackar jag och jorden för hjälpen.

Hur många svenska hushåll gör i dag egen el i någon form?

– Min privata uppskattning säger 2 000 hushåll. Nätbolagen borde veta men jag har inte sett några riktiga siffror från dem.

Vad tror du om framtiden? Säg fem år.

– Alla rika västländer kommer att tvingas följa efter Tyskland. Vi kommer också att göra 50 procent av vår elkonsumtion från soliga tak mitt på dagen som Tyskland gjorde i maj i år. I Tyskland tog det 20 år att nå dit. Vi kanske kan göra det på tio.

Är det inte mest manliga hemmafixare som ger sig på att installera solceller, vindkraftverk och de allt hetare hybridanläggningarna med solceller och vindkraftverk i kombination?

– Det var så fram till förra året. Nu är det helt vanliga hushåll och ofta tjejer som är med och diskuterar. Jag har också märkt på frågorna att den manliga dominansen faktiskt minskar rejält.

I dag förespråkar du solceller framför små vindkraftverk. Varför?

– Vindsnurror låter och kräver god grannsämja. De kräver också mer noggrannhet när det gäller vindmätning. Och det är svårt att i förväg veta vad man verkligen får tillbaka med vindkraft. Det vet du med solceller. Sedan är vindsnurrorna på marknad fortfarande alldeles för dyra. De har inte alls hängt med i solcellernas utveckling.

Är det svårt att lägga ett soltak?

- Det är inte jättesvårt, men man måste lära sig de raktiska sakerna på nytt. Det blir nog så att man måste utbilda en helt ny yrkesgrupp. Varken elektriker, takläggare eller byggare kan det här jobbet.

Är det inte lättare att sätt upp en vindsnurra än att montera ett soltak?

- Det absolut största problemet med vindsnurror är inte själva vindsnurran utan kontroller, växelriktare och bromssystem. Där är branschen oerhört omogen, man producerar oftast för off grid marknaden och låtsas sen att det bara är att "byta växelriktare" för att få en bra on grid lösning. Det är det nu inte. Sådana snurror blir nästan alltid för dyra per kWh.

Johans checklista för producenter av egen el:

1. Du har laglig rätt att göra din egen el.

2. Men du måste meddela ditt elnätsbolag.

3. Elnätsbolaget byter gratis din mätare om den inte är lämplig för egen el.

4. Bara en elektriker får koppla in din egen el i proppskåpet.

5. Glöm inte att montera en extra strömbrytare.

6. Du får göra max 45 kW.

7. Du måste använda CE-märkta växelriktare (EN50438:2007).

8. Du får göra lika mycket el som du konsumerar.

9. Du har rätt att utan bygglov sätta upp en vindsnurra med max 3 meter i diameter på fristående mast.

10. Du har rätt till ersättning för den lilla överskottsel som du producerar en solig eller blåsig dag.

Lars Anders Karlberg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer