”Vätgasboomen är redan här – men målen är för lågt satta”

2021-12-27 09:00  
Vätgasmack, elektrolysör. Foto: Pontus Lundahl/TT

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

DEBATT. Vi behöver ambitiösare vätgasmål och en tydligt utstakad väg för hur målen ska nås. I annat fall riskerar Sverige att komma efter, skriver företrädare för gasbranschen och Brandskyddsföreningen.

Vätgas kommer att bli en nyckelspelare i klimatomställningen. Vi vet det. Regeringen vet det också. I alla fall om vi ska tro på den klimatpolitiska handlingsplanen.

Elektrifieringen ska göra Sverige fossilfritt, och en stor del av elen ska användas för att just producera vätgas till industrin och transportsektorn. Det kommer att innebära mer än en fördubbling av elbehovet

Den 28 januari 2021 gav regeringen Energimyndigheten i uppdrag att ta fram förslag till en strategi för vätgas och elektrobränslen. Men när Energimyndigheten presenterade strategin den 25 november var det skarpaste förslaget nationella planeringsmål till 2030 och 2045 – mål som dessutom är alldeles för lågt satta. Vi behöver ambitiösare mål, säkerhetsregler och en tydligt utstakad väg för hur målen ska nås. I annat fall riskerar vi att komma efter.

Energimyndigheten presenterade inga skarpa förslag om nya eller ändrade ekonomiska styrmedel för en snabb utbyggnad av produktion, transmission, distribution eller användning av fossilfri vätgas. Inga skarpa förslag om reglering av koncession eller säkerhet. I stället föreslår Energimyndigheten fortsatta utredningar på en rad viktiga områden, däribland behovet av storskalig infrastruktur som enligt strategin ska diskuteras först efter 2030.

Vi hade gärna sett fler förslag i vätgasstrategin som stimulerar efterfrågan på fossilfri vätgas och hur sektorsintegration, som till exempel möjligheten att tillvarata spillvärme inom fjärrvärmesektorn ska främjas.

För att hantera den ökande andelen variabel elproduktion kommer vätgasen också att behövas som energilager, men strategin innehåller tyvärr ingen tydlig beskrivning om hur Sverige kan skapa goda förutsättningar för lagring.

Ramarna för energibeskattningen, utsläppshandeln och andra viktiga ekonomiska styrmedel regleras av EU. Det är därför viktigt att regeringen har en tydlig linje i EU-förhandlingarna, så att utformningen av förslagen i lagstiftningspaketet Fit for 55 ger goda förutsättningar för en vätgasexpansion. Parallellt med detta behöver åtgärder genomföras i de nationella regelverken.

Det saknas delar i regelverket som behöver komma på plats nu, inte läggas i tidskrävande utredningar. Näringslivet står och stampar, tekniken finns här och nu. Branschen är redo.

Självklart är det viktigt att frågor utreds så att den nya lagstiftningen blir rättssäker och tydlig. Men redan i Fossilfritt Sveriges förslag till vätgasstrategi, som föregick Energimyndighetens arbete, fanns rekommendationen att regeringen under 2021 skulle ge Energimarknadsinspektionen uppdraget att skapa en reglering med intäktsram för vätgasledningar, som bör finnas på plats senast 2023.

I Energimyndighetens förslag till vätgasstrategi, som presenterades nästan ett år senare återfinns exakt samma rekommendation. Det året kunde i stället ha använts till att låta Energimarknadsinspektionen ta fram den aktuella lagstiftningen.

Det är hög tid att blicka framåt. Vi vill därför dela med oss av följande uppmaningar:

1. Vänta inte på en eventuell remittering av förslaget till vätgasstrategi utan ge Energimarknadsinspektionen i uppdrag att ta fram förslag till reglering med intäktsram för vätgasledningar nu. Det är även viktigt att gå den snabbaste vägen för att åstadkomma en koncessionsplikt för överföringsledningar för vätgas.

Naturgaslagen skulle exempelvis både snabbt och enkelt kunna ändras så att även överföring av vätgas vävs in i samma lag. För att hanteringen ska gå så snabbt och effektivt som möjligt bör koncession beslutas av Energimarknadsinspektionen i stället för av regeringen, som nu är fallet för naturgasnät.

2. Infrastruktur i form av vätgasledningar är det mest kostnadseffektiva sättet att transportera energi, redan vid ganska låga volymer. Nu krävs skyndsam nationell planering för att möta industrins och transportsektorns behov och för att Sverige ska hålla samma tempo som övriga Europa. Det behövs en nationell samplanering för el- och vätgasinfrastruktur på plats redan 2023.

3. Regeringen behöver ta en aktiv roll i förhandlingarna inom EU. Det finns ett antal direktivförslag som direkt eller indirekt påverkar möjligheten att lyckas med den stora vätgasexpansionen som redan påbörjats. Det måste vara tillåtet att använda vår fossilfria elmix som bas för koldioxidfri framställning av vätgas utan försvårande regelverk som riskerar att fördyra och försvåra vätgasproduktion.

4. Se till att nuvarande och kommande regelverk gynnar all fossilfri vätgas, inklusive CCU/CCS (carbon capture and utilization samt carbon capture and storage) och vätgas från reformering av biogas eller förgasning av biomassa. Det är det snabbaste och enklaste sättet i närtid för befintliga vätgasanvändare i Sverige som exempelvis raffinaderi- och kemiindustrin att ställa om till klimatneutral vätgas.

5. Säkerställ att nationella regelverk är kompatibla med EU:s regelverk och definitioner. Annars uppstår problem när vätgas och vidareförädlade produkter som fartygsbränsle handlas över nationsgränserna.

6. Ur ett säkerhetsperspektiv bör Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som är föreskrivande myndighet enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor samråda med Naturvårdsverket och inte tvärtom. MSB har expertisen som krävs för att producera nationella regelverk och har redan merparten av säkerhetsinriktade föreskrifter på plats.

Vi vill välkomna vår nya energi- och digitaliseringsminister Khashayar Farmanbar och vår nya klimat- och miljöminister Annika Strandhäll och skicka med en uppmaning att skyndsamt åtgärda de barriärer som finns för att komma igång med nationella vätgassatsningar.

Vätgasboomen har redan börjat. Det är centralt att den kan fortsätta i ökad takt om vi ska klara klimatomställningen, hävda oss internationellt och fortsätta vara ett föregångsland.

 

Hans Kreisel, vd Nordion Energi

Åsa Pettersson, vd Energiföretagen Sverige

Maria Malmkvist, vd Energigas Sverige

Mats Björs, generalsekreterare Brandskyddsföreningen

Mer om: Debatt Vätgas

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt