Tro inte att högteknik fixar allt

2004-09-21 23:00  

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

98 procent av all forskning och utveckling sker utanför Sverige. Bästa vägen till högre välstånd bygger på strategin att vi måste bli väsentligt bättre på att hitta innovationer, var i världen de än finns. Det är viktigare än att tro att nya high-techföretag ska fixa allt, skriver Johan Schlasberg, vd för mobiltjänstföretaget IDmessage.

Johan Schlasberg.
Politiker, forskare, näringslivsorganisationer och innovationsstödjande organisationer säger att Sveriges framtida välstånd är beroende av att Sverige får fram nya företag baserade på innovativa högteknologiska produkter.

Men nya svenska innovativa high-tech företag räcker, enligt min uppfattning, inte långt för att säkra Sveriges framtida välstånd.

Tanken är att de nya innovationsprodukterna ska resultera i företag som följer i fotspåren av Alfa Laval, Aga, Tetra Pak, Gambro med flera. Därigenom skapas nya jobb och Sverige får råd med sin välfärd.

Flera studier har konstaterat att Sverige får fram mycket forskningsresultat, men att det relativt sett ger alltför få företag och för lite ökad sysselsättning och export. Statens satsning på FoU sjunker dessutom jämfört med många andra EU-länder, vilket har lett till flera kampanjer för en ökad statlig FoU-satsning.

Vinnova (Verket för Innovationssystem) vill ha fler miljarder för FoU.

Klustermodellen med ett fåtal dynamiska regioner och utvecklingsfokus anses vara det helt dominerande paradigmet. Politiker och alla andra talar om vikten av att öka samarbetet mellan universitet och näringsliv. Såddfinansiering och forskningsbyar är också viktiga.

I de flesta kretsar råder stor enighet om målen och problemdefinitionen.

Organisationshemvist och politisk färg ger dock vissa skillnader i lösningarna.

Jag tror att en modell som bygger på strategin att vi ska bli väsentligt bättre på att finna och införa bra innovationer och arbetssätt - var än i världen de uppkommer - är den bästa vägen till högre välstånd i Sverige.

Jag kallar denna strategi för receptionsmodellen. Namnet innehåller delarna finna, ta emot och genomföra. Cirka 98 procent av all världens FoU och produktutveckling sker i andra länder än Sverige. De dynamiska och indirekta effekterna av bättre receptionsstrategier ger större välfärdsökning än dagens modell, som är en chimär - en önskedröm. Den etablerade linjära modellen tar för lång tid.

Receptionsmodellen fokuserar på allas förmåga och vilja att ta till sig innovativa lösningar, antingen dessa kommer från Sverige eller andra länder.

Det är viktigare att välståndet ökar, än att tro/verka för att just svenska high-tech innovationer är den avgörande vägen för att nå målet. Detta står inte alls i motsats till mer svensk FoU och bättre villkor för svenska innovationsbaserade företag.

I dagarna diskuteras livligt om såddfinansiering. Tänk om man skulle satsa 100 miljoner mindre på teknik och lägga pengarna på språkutbildning, kulturförståelse och förändringspedagogik i stället.

Sverige behöver en ny politisk och strategisk agenda för hur vi ska behålla och förstärka vårt välstånd. Bland annat ökar det kravet på bra ledarskap och det krävs mer kunskap om och vilja till förändring.

Receptionsmodellen fokuserar på vilka aktiviteter och vilken policy vi behöver för att alla ska bli bättre på att finna, möta och införa innovationer av olika slag.

Vinnova, universiteten och företagen med flera får i detta perspektiv delvis en ny roll. Dagens modell behöver, precis som gamla produkter, omprövas. Inom universiteten är det till exempel föga meriterande att vara en god pedagog. Företag, organisationer och samhälle skulle säkert ha stor nytta av bättre receptionsstrategier.

Vilja till nya arbetssätt, bildning, kunskapslust och en öppen attityd är faktorer som skapar mervärden. Det finns många hinder för innovationer vare sig dessa är tekniska eller sociala. Rädsla, tidsbrist, kortsiktighet, olust, maktförhållanden, politik, tankelättja, ointresse och brist på belöningar är exempel.

Innovatörer är enligt receptionsmodellen inte enbart personer med nya produktidéer, utan framför allt en bredare krets som vill utveckla och förbättra sin närmiljö eller ett arbetsområde. Innovatörsgruppen är liten, kanske 5 procent av hela befolkningen, men den återfinns inom alla yrken, utbildningar och miljöer.

Det finns ingen möjlighet att utveckla tillräckligt många innovativa produkter i Sverige, som kan balansera den "välfärdskonsumtion" som i dag sker i Sverige av till exempel arbetslöshet, förtidspensioner, alkoholskador och stressrelaterade skador. Svenska innovationer är viktiga, men allas vår öppenhet, flexibilitet och förändringskompetens är en bättre väg till högre välstånd.

Vem ska då ösa båten? Många, men ledande politiker och näringslivsdepartementet kan ge Vinnova, Industrifonden och det offentliga innovationsstödsystemet nya direktiv. Om de stora företagen formulerar och offentliggör sin receptionsstrategi, kommer detta att påverka både universitet och mängder av mindre företag. Detta ger energi till förändring.

Johan Schlasberg
vd IDmessage AB

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt