”Stärk Sveriges försvar mot cyberattacker”

2013-03-13 09:46  
En stat kan öva påtryckning mot en annan stat genom att lamslå samhällsviktiga funktioner genom cyberattacker. Hur skyddar vi oss mot nya typer av epidemier och pandemier? frågar sig debattörerna. Montage Ny Teknik

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

DEBATT. Sverige är i akut behov av att stärka cybersäkerheten. Att säkra samhällsviktiga funktioner kan också innebära att vi återtar en världsledande ställning inom teknik för säkerhet och försvar. Det skriver Bengt A Mölleryd, och Staffan Näsström.

Med murens fall gick en suck av lättnad genom många av Europas parlament. Sveriges riksdag var inget undantag, och dess ledamöter såg framför sig bara det man inte längre behövde, nämligen ett storskaligt invasionsförsvar.

Avvecklingen av våra mobiliseringsförråd och utförsäljningen och skrotningen av våra vapensystem gick mycket fort utan att vi hade bestämt oss för vad vi skulle ha i stället.

Detsamma gällde det vi kallade för totalförsvaret, som var hela samhällets beredskap mot kriser och krig.

Utvecklingen i vår omvärld har ju visat att vi måste förbereda oss på det oväntade och det oförutsedda. Vi stod utan beredskap inför händelser som tsunamin, cyberattackerna på Estland 2007 och Georgien 2008, invasionen i Georgien 2008 och inför den arabiska våren.

Förvisso måste vi ha ett nationellt försvar men som kan svara mot de nya hot och förändringar som växer fram i vår omvärld, i det baltiska området, genom exploateringen av Arktis med dess enorma energi- och råvarutillgångar osv.

Försvaret kan då inte utformas statiskt en gång för alla utan måste utvecklas inte minst på det tekniska området.

Flera av dessa händelser berörde ju vårt civila samhälle. Var våra myndigheter organiserade, utbildade och tränade för att kunna hantera sådana kriser, om de drabbade oss? Svaret är nej.

Men de här exemplen visar på att hoten mot vårt samhälle inte längre är huvudsakligen militära, utan en stat kan öva påtryckning mot en annan stat genom att lamslå samhällsviktiga funktioner genom cyberattacker på företag, myndighetssystem och infrastruktur, som elförsörjning och lufttrafikledning. Hur skyddar vi oss mot nya typer av epidemier och pandemier?

Vår doktrin under kalla kriget, alliansfrihet i fred syftande till neutralitet i krig, tjänade oss väl och styrde mycket av nödvändiga behov mot inhemsk utveckling och produktion för civil såväl som militär användning.

En effekt av detta blev att Sverige kom att tillhöra världens främsta tekniknationer och ingav respekt i omvärlden, inte minst med våra avancerade system inom undervattensteknik och luftförsvar.

På de flesta andra områden har teknikutvecklingen drastiskt dragits ner.

Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, och Krigsvetenskapsakademien, KKrVA, har inom ramen för KKrVA:s projekt Sveriges säkerhet efter 2014 i en rapport utvecklat och föreslagit program för hur vi ska kunna återta en världsledande ställning inom teknik för säkerhet och försvar.

Rapporten fokuserar på områden som huvudsakligen stärker säkerhet och uthållighet i vårt civila samhälle, men som också kan komma till nytta för vårt militära försvar, så kallad dual use.

Att säkerställa att samhällets olika funktioner fungerar under kris och krig i den mycket sårbara miljö vi lever i i dag måste ges hög prioritet. Därför vill vi föreslå följande fyra områden för intensifierad forskning och utveckling: cyberteknologi, vacciner och motmedel, elsystem och elsystemsäkerhet samt nanoteknologi.

Inom alla dessa discipliner har vi spetskompetens i Sverige.

* Internetbaserade kommunikationssystem kopplar samman verksamheter inom alla samhällsområden, men utgör samtidigt stora hot i händelse av intrång och manipulation i viktiga infrastrukturer som energi, vatten, transporter, media och banker.

Sveriges cybersäkerhet måste förstärkas med effektiva motmedel, och detta är akut och av stor strategisk betydelse för landet. Att samordna och fokusera myndighetsresurserna inom cyberområdet skulle vara ett första steg för att öka skyddsnivån, och en vidare satsning på FoU skulle ytterligare stärka kompetensen och dessutom gynna Sveriges IT-industri.

* Höst- och vinterstormar och bister kyla påminner oss alltför ofta om hur beroende vi är av att elförsörjningssystemen fungerar. Hela energiområdet genomgår dessutom en stor omställning vad gäller miljö- och klimatpåverkan och anpassning till ökande internationella beroenden.

En omställning för ökad säkerhet och mer robusta nät genom såväl teknisk som kommersiell utveckling kommer att bli en god affär både industriellt och samhällsekonomiskt.

Paras detta med ett eltekniskt utvecklingsprogram med offentliga och privata investeringar i intelligenta elnät, så kallade smart grids, kan vi ytterligare stärka samhällsekonomin och få ökad säkerhet på köpet.

* Infektioner och smittor får en allt snabbare global spridning och enligt våra experter är det en tidsfråga innan någon ny epidemi utbryter med omfattande och samhällsförödande verkningar.

Vi kan stärka vår beredskap och förmåga att motstå smittorna genom kvalificerad forskning för bättre diagnostik och framförhållning för kommande smittor.

Utveckling av bättre vacciner, men framför allt diagnostika och agensidentifiering är ett naturligt och strategiskt viktigt komplement.

* Nanotekniken är det forsknings- och utvecklingsområde av de fyra som har högst relevans för det militära försvaret.

Den tekniska utvecklingen inom försvarsområdet är stark, och Sverige bör delta i det internationella samarbetet med egen relevant högteknologi och därigenom få tillgång till andra nationers bästa kompetens.

Framtidens väpnade konflikter kommer att utkämpas med avancerade sensorer för underrättelser och personligt skydd med nanoteknik som grund. Intressant utveckling finns redan inom området flygande sensorer, så kallade Nano Air Vehicles, NAV:s.

Vi skulle faktiskt kunna ha en nollvision för skador hos våra soldater vid fredsbevarande insatser.

Ett flertal utredningar inom bland annat IVA, Teknikföretagen och regeringskansliet har nyligen behandlat behovet av innovationsupphandling för Sveriges konkurrenskraft och regeringen har gett Vinnova i uppdrag att genomföra ett sådant program inom energi- och klimatområdet.

Regeringen borde kunna inkludera sådan försvars- och säkerhetsnära utveckling, som vi tagit upp här, i samma eller liknande program för innovations- och teknikupphandling inte minst mot bakgrund av att vi här talar om områden av synnerlig betydelse för Sveriges säkerhet.

Återigen, all sådan utveckling kommer också att bidra till att stärka det svenska näringslivets konkurrenskraft.

Bengt A Mölleryd, projektledare vid IVA för Teknik för Sveriges säkerhet och försvar

Staffan Näsström, ordförande i projektgruppen Teknik för Sveriges säkerhet och försvar

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt