Replik: Därför kan höghastighetsbanor ge negativ klimateffekt

I en debattartikel den 25 maj i Ny Teknik kommenterar Ulf Flodin en rapport vi skrivit. Det är bra att han på detta sätt hjälper till att lyfta frågan om höghastighetsbanornas klimateffekter.

Flodin kallar de alternativ Trafikverket analyserat för överspelade, men vi menar att eftersom det är Trafikverket som är ansvariga för infrastrukturplaneringen i Sverige utgör dessa de enda existerande officiella förslagen. Därför är det rimligt att relatera till dem, oavsett om man ser dem som bra eller dåliga. Trafikverkets förslag är också de enda som är grundligt genomarbetade i svensk planeringskontext och geografi.

Ett missförstånd i Flodins artikel är att vi enbart skulle ha utgått från Trafikverkets scenarier. Visserligen skriver vi inte det uttryckligen, men de snabbaste scenarierna skulle bara kunna realiseras med landbroar som till exempel föreslås av Skanska. När Trafikverket studerade detta tidigare i år menade de att landbroar skulle behöva finnas med tidigt i planeringsprocessen eftersom det påverkar banans sträckning.

Vi tolkar detta som att de tre år som Skanska talar om för planering är optimistiskt, och att full trafikering 2035 är optimistiskt, eftersom Skanska själva anger byggtiden till 9-12 år, och eftersom det rimligen tar ett antal år efter trafikstart att uppnå full potential. Vårt antagande om full överflyttning 2035 ser vi därför som mycket optimistiskt, bland annat för att det infaller 10 år tidigare än vad Trafikverket har i sina snabbaste scenarier.

Flodin påpekar att officiella prognoser för överflyttningen av trafik till järnväg är låga. Det stämmer och är skälet till att vi i vårt höga alternativ använt analysen i rapporten ”Marknadsanalys och möjliga överflyttningar från flyg och bil” som vi förmodar är densamma som Flodin refererar till för att visa att potentialerna är högre än i de officiella prognoserna.

Våra slutsatser att höghastighetsbanorna riskerar att ge en negativ klimateffekt, eller i allra bästa fall en liten positiv effekt om ett antal decennier står sig. Flodin påpekar att det kan finnas andra skäl än klimatskäl till att bygga banorna. Så är det, men om man vill bygga banorna av andra skäl bör det framgå tydligt att man anser dessa vara viktigare än att minska utsläppen av växthusgaser.

Jonas Åkerman, forskningsledare, strategiska hållbarhetsstudier, KTH

Mattias Höjer, professor, miljöstrategisk analys och framtidsstudier, KTH