Opinion

”Nej - det är inte mer pengar till Rise som behövs”

REPLIK. Att göra Sverige mer attraktivt för industrins investeringar i forskning kommer att kräva ett omtag i styrningen av institut och lärosäten som gynnar forskningssamarbete med industrin, skriver Nils Hannerz IKEM.

Nej, ökad basfinansiering till forskningsinstitutet RISE, som föreslås i en debattartikel, det är inte vad industrin, innovationssystemet eller Sverige behöver.

Vad Sverige måste säkerställa i kommande forsknings- och innovationsproposition är att göra det mer attraktivt att investera i forskning och innovation. Svensk forskning i näringslivet har tappat i andel av BNP motsvarande 10-tals miljarder kronor per år under 2000-talet visar Svenskt Näringsliv. Det är en utveckling som behöver vändas. Det motsvarar många arbetstillfällen för ingenjörer och naturvetare.

Industrins forskningschefer jobbar dagligen med att försöka attrahera ökade forskningsbudgetar till Sverige. De är nyckelpersoner om vi vill locka företagens investeringar till vårt land, eftersom de sitter närmare dem som avgör var industrins forskningsprojekt hamnar än de svenska offentliga forskningsaktörerna. Logiken i industrin är att hitta relevanta och globalt konkurrenskraftiga grupper inom akademi och institut som vill samarbeta om forskning och innovation.

Spetsiga arbetsgrupper

För att vända utvecklingen behöver styrningen av både akademi och institut vara tydligare. Ökat samarbete med industrin är nödvändigt. Vi behöver diskutera hur vi tillsammans bygger upp relevanta och världsledande forskargrupper i akademi och spetsiga arbetsgrupper hos instituten.

Vi behöver explorativt samtala om vad som är relevanta forskningsfrågor och vilka kompetenser, infrastrukturer och instrument som ligger i linje med huvudkontorens långsiktiga forskningsstrategier. Det gäller i särskilt hög grad forskningsinstituten då de har en mer tillämpad roll.

Vi behöver öka det internationella samarbetet och hitta de nischer i vilka svensk grund- och tillämpad forskning sticker ut och är industriellt relevant. Det behöver inte heller vara en motsättning mellan god forskning och industriellt samarbete. Vi vet från våra industrier att samforskning där industrins forskare och offentliga forskare arbetar tillsammans och sedan sampublicerar sig kan ge hög grad av citeringar i forskartidskrifter.

Öppna utlysningar

Att vända utvecklingen och göra Sverige mer attraktivt för industrins investeringar kommer kräva långsiktighet, internationellt fokus och samarbete. Här behöver samtal ske mellan forskningsledare i industri, akademi och institut. Ökad basfinansiering för akademi och institut är då inte rätt väg att gå, eftersom det inte lockar till ökat samarbete. Det är mer effektivt med öppna utlysningar i konkurrens där akademi, institut och industri tvingas prata ihop sig om projekt och forskningsfrågor.

Som industrier vet vi att det är ett tufft jobb att bygga upp stora organisationer och samtidigt behålla effektivitet och kundfokus. RISE har haft en lång period av expansion och omorganisation. Nu behöver RISE konsolidera och i dialog med industrin öka sin förmåga att samarbeta om att locka privata investeringar. Detsamma gäller akademin, politiken och oss själva i industrin.

Vi behöver alla samarbeta konstruktivt för att göra Sverige mer attraktivt för investeringar i forskning. Gör vi rätt och satsar på kvalitet kommer antalet arbetstillfällen i både privat och offentlig forskning i landet öka på sikt, men det kräver snarare fördjupat samarbete än ökad basfinansiering.

Nils Hannerz

Forsknings- och Innovationschef IKEM – Innovations- och Kemiindustrierna