Opinion

”Elbehovet är långt större än prognoserna talar om”

Jessica Eek, styrelseledamot Svenska Ekomodernisterna .
Take Aanstoot, ordförande Svenska Ekomodernisterna.

DEBATT. Vi behöver vara förberedda på att elbehovet kan komma att växa markant och att det kan bli betydligt högre än vad prognoserna pekar mot, skriver Take Aanstoot och Jessica Eek, Svenska Ekomodernisterna.

Energisystemet, och särskilt elen, är nyckeln i klimatomställningen. Men när planerna för utfasningen av det fossila nu dras upp saknas viktiga delar. Framförallt underskattas behovet av elektrobränslen. Prognoserna för elproduktionen utgår från planerna, men så gott som aldrig ifrån att klimatmålen ska nås. Det ger en stor underskattning av elbehovet.

En rad planer för hur de fossila bränslena ska fasas ut börjar komma på plats. Företag efter företag presenterar strategier för hur de ska driva sin verksamhet utan fossila bränslen och de lätta vägtransporterna elektrifieras. Ju mer läget klarnar, desto tydligare blir det att elanvändningen kommer att öka mycket kraftigt.

Flera aktörer, däribland regeringen, har också börjat skruva upp sina prognoser. Numera talas det allmänt om att efterfrågan på elektricitet i Sverige kan komma att fördubblas. Trots det ser Ekomodernisterna en överhängande risk för att elbehovet underskattas.

Industrins planer för att fasa ut fossila bränslena bygger på en omfattande elektrifiering och på ökad användning av biobränslen. En del processer kan elektrifieras direkt. Andra elektrifieras indirekt, till exempel genom användning av vätgas som i sin tur produceras med el. Men, viss användning av fossila råvaror är svår att elektrifiera.

Det gäller en del vägtransporter och arbetsmaskiner, t.ex. i skogs- och jordbruket. Det gäller också industrins användning av fossil råvara till exempel för produktion av plast, det gäller flyget och det gäller den långväga sjöfarten. Det uppenbara alternativet till fossila råvaror är bioråvara, som också redan används i stor utsträckning både i transportsektorn och i industrin. Problemet är att tillgången är begränsad.

En nyutgiven rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut [1] analyserar behoven. Rapporten utgår från energistatistiken för 2018. Importen av fossila bränslen var då, omräknat i energi, 178 TWh per år.

Det kan jämföras med elproduktionen som var 160 TWh. Av de 178 TWh var 25 TWh petroleum som används som råvara av industrin. Flyget använde 11 TWh och den långväga sjöfarten 40 TWh. Detta behöver så gott som uteslutande ersättas med bioråvara eller av elektrobränslen framställda av vätgas och infångad koldioxid med el som energiråvara. Vätgas och ammoniak skulle också kunna bidra, men det skulle kräva en helt ny infrastruktur.

En rad utredningar pekar mot att årsproduktionen av biobränslen kan ökas med runt 17 TWh. Även om allt som går att elektrifiera faktiskt elektrifieras kommer behoven av flytande bränslen och råvaror att vara långt större än så. Biobränslena behöver kompletteras med en omfattande produktion av elektrobränslen.

Även om det antas att alla markbaserade transporter och alla arbetsmaskiner elektrifieras – vilket är mycket optimistiskt – så landar behovet av bränslen – till sjöfarten, flyget och industrin – nära 75 TWh/år.

Utöver det vi kan tillgodose med bioråvara behövs alltså omkring 60 TWh per år i form av syntetiska bränslen (eller vätgas, men det saknar betydelse för resonemanget då framställning av vätgas också kräver avsevärda mängder el). Tillverkningen av bränslena ger energiförluster, vilket innebär att en årsproduktion av bränslen motsvarande 60 TWh skulle kräva 150 TWh el. Det är mer el än vad som konsumeras årligen i Sverige idag, eller något mindre än vad som produceras.

De prognoser som gjorts för elanvändningen utgår vanligen från de planer som har presenterats av olika aktörer. Ekomodernisterna menar att det inte ger hela bilden. Prognoserna måste utgå ifrån antagandet att vi kommer att nå klimatmålen. Det kräver en betydligt högre elanvändning av vad de flesta räknar med.

Vi behöver vara förberedda på att elbehovet kan komma att växa markant och att det kan bli betydligt högre än vad prognoserna pekar mot. Vi behöver skaffa oss beredskap för att bygga ut kraftsystemet mycket mer än vad de flesta tänker sig idag. Risken att kraftsystemet inte kan leverera vad industrin och transportsektorn behöver är idag det i särklass största hotet mot klimatarbetet.

Take Aanstoot, ordförande Svenska Ekomodernisterna

Jessica Eek, styrelseledamot Svenska Ekomodernisterna