”Biogasens stora potential hotas av policyåtgärder”

2021-11-03 08:00  
Foto: Claudio Bresciani/TT

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

DEBATT. Vi har snart nått målet med 100 procent förnybar fordonsgas. Men utvecklingen hotas när gasfordon föreslås bli förbjudna att sälja, skriver företrädare för gasbranschen och 2030-sekretariatet. 

Ett stort framsteg bland Fossilfritt Sveriges färdplaner är målet om att fordonsgasen i Sverige ska bli 100 procent förnybar. Den komprimerade fordonsgasen som tankas i bussar, personbilar och lastbilar ska vara det redan 2023. Det betyder stor klimatnytta här och nu i transportsektorn när fossila drivmedel ersätts.

Målet är i stort sett redan uppnått då över 96 procent av den komprimerade fordonsgasen var förnybar 2020. 

Regeringen har agerat föredömligt tydligt genom sitt förslag till produktionspremier för svensk biogas, vilket skapar goda förutsättningar för att kunna försörja en större del av Sveriges transporter med förnybar biogas i framtiden. Men den önskade utvecklingen hotas av policyåtgärder som verkar i motsatt riktning. Dessa är: 

• Utfasningsutredningens förslag om att gasbilar inte ska få säljas efter 2030. 

• EU:s ensidiga fokus på utsläpp från avgasröret i strid med vetenskaplig praxis som förespråkar livscykelperspektiv. 

När det gäller sjöfart har EU i ett av de nyare direktiven om utsläpp utgått från klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv. Därför är det märkligt att vägtrafik bedöms efter andra principer som inte gör skillnad mellan förnybart och fossilt.

Samma förlegade princip föreslås även i den så kallade utfasningsutredningen, något som också fått frän kritik från både akademi och industri. Genom att enbart fokusera på lokala utsläpp från fordon motverkas användningen av förnybara drivmedel, och vi riskerar att slösa stora resurser på att elektrifiera redan fossilfria fordon. 

I Sverige har vi först byggt upp en alternativ drivmedelsinfrastruktur för komprimerad fordonsgas enligt gällande EU-direktiv, för att sedan efter hand ställa om innehållet i pumparna till ett förnybart, ofta inhemskt, kretsloppsbaserat drivmedel i form av biogas.  

Denna utveckling av den nordiska modellen för biogas är en förebild som många europeiska länder i dag försöker efterlikna. Vi behöver nu stimulera en ökad användning av den redan byggda infrastrukturen som kan möta en ökad produktion från svenska producenter, allt medan nya marknader som sjöfart och tung långväga trafik byggs upp.

För att stimulera ett klimatsmart utnyttjande av den befintliga infrastrukturen för komprimerad biogas föreslås:  

• Inför undantagsmöjligheten i EU 2018/645 så att det blir tillåtet att köra lätta lastbilar med en totalvikt på 4 250 kg med B-körkort snarast. Detta under förutsättning att fordonet drivs med alternativa drivmedel som till exempel biogas, el eller vätgas. Det är oerhört viktigt att detta genomförs för att underlätta för omställningen av transportsektorn. 

• Inför bedömning av klimatprestanda för fordon efter faktisk klimatpåverkan av drivmedlet som används i ett livscykelperspektiv (så kallad well-to-wheel), i stället för fokus på avgasröret utan hänsyn till drivmedlets förnybarhet. 

• Begränsa styrningen i form av bidrag som går till att ersätta ett hållbart, förnybart alternativ med ett annat, som i fallet där klimatpremie gäller endast elbussar men inte biogasdrivna bussar. Statliga bidrag bör fokusera på att begränsa det fossila, inte att byta ut olika hållbara alternativ mot varandra. Förslagsvis att premien endast ges under förutsättningen att stödmottagaren kan visa att ett fossilt bränsle ersätts med ett förnybart alternativ. 

• Verka för att avskaffa fokuset på utsläpp från avgasröret i EU, både för tunga och lätta fordon. Modellen som utvecklats för sjöfart där klimatutsläppen räknas utifrån livscykeln är en förebild. Policy om nollutsläppsfordon ska inte importeras till Sverige då en sådan saknar allt vetenskapligt stöd. Det finns många fördelar med en ökad elbilsutveckling och den kommer att hålla god fart utan den typen av stöd. 

På detta sätt kan tempot i klimatomställningen hållas uppe samtidigt som biogasens stora potential att bidra till hållbarhet kan fortsätta att realiseras. 

 

Mats Eklund, professor, Biogas Research Center 

Björn Fredriksson Möller, senior specialist, St1 Biogas 

Maria Malmkvist, vd, Energigas Sverige 

Jakob Lagercrantz, vd, 2030-sekretariatet 

Beatrice Torgnyson Klemme, vd, Biodriv Öst 

Mer om: Debatt Biogas

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt