Digitalisering
Vetorätt för Säpo ska hindra nya it-skandaler
Säpo ska få vetorätt när myndigheter överväger att utkontraktera säkerhetskänslig verksamhet. På så sätt vill regeringen förhindra nya it-skandaler.
– Det är ett väldigt skarpt förslag, säger justitieminister Morgan Johansson (S).
Inom justitiedepartementet förebereds nu en ändring i säkerhetsskyddsförordningen som är tänkt att träda i kraft den första december.
Ändringen innebär att myndigheter måste hålla samråd med Säpo och Försvarsmakten, en samrådsplikt, innan de inleder en upphandling som syftar till att utkontraktera säkerhetskänslig verksamhet.
Säpo och Försvarsmakten ska under samrådet kunna utfärda föreläggande, det vill säga villkor, för att den berörda myndigheten ska få gå vidare med sina planer. Om inte föreläggandena följs så ska Säpo eller Försvarsmakten kunna stoppa utkontrakteringen genom att lägga in sitt veto.
Enligt justitieministern hade IT-skandalen på Transportstyrelsen aldrig kunnat inträffa om den ändringen i säkerhetsskyddsförordningen varit på plats.
– Då hade man inte kunnat gå vidare, säger Johansson.
Transportstyrelsen valde att utkontraktera sin it-drift till utlandet trots att Säpo hade invändningar.
Johansson anklagade den förra borgerliga regeringen för att ha saknat säkerhetstänkande och i stället drivit på privatisering och utkontraktering i statsapparaten.
– Vår princip är: Säkerheten först. Därför vidtar vi nu en rad åtgärder, säger justitieministern.
Den tänkta ändringen i säkerhetsskyddsförordningen ska nu gå ut på remiss till olika myndigheter.
Läs mer:
Senare i höst kommer regeringen även att lägga fram en lagrådsremiss med ett förslag på en helt ny säkerhetsskyddslag. Den bygger på en utredning som var klar 2015 och som skulle beakta IT-utvecklingen, avregleringen av verksamheter som berör rikets säkerhet och det utökade internationella samarbetet.
Den nuvarande säkerhetsskyddslagen infördes 1996.
Justitieministern räknar med att kunna lägga fram en proposition till riksdagen om en ny säkerhetsskyddslag i vår.
Regeringen ansåg dock att den förra utredningen hade vissa brister. Bland annat fanns inga förslag om sanktioner mot myndigheter som bryter mot lagen. Därför tillsattes en ny utredning i mars 2017.
Den ska inte vara klar förrän i maj 2018. De förslagen är tänkta att senare införlivas i den nya säkerhetsskyddslagen.
