Uppvärmningsbranschen kaxigast i omställningen till fossilfrihet

Sedan tidigare har nio branscher tagit fram färdplaner för hur de ska bli klimatneutrala 2045 inom regeringens initiativ Fossilfritt Sverige. Nu har fyra ytterligare branscher följt i deras spår.

Kaxigast är uppvärmningsbranschen, där bland annat fjärrvärmebolag och värmepumpstillverkare ingår. Redan 2030 är målet att bli fossilbränslefri.

Det betyder att fjärrvärme ska baseras på återvunnen energi, till exempel restvärme från industrier, eller eldning av sopor och förnybara bränslen.

Men branschen siktar högre än så. Målet är en klimatpositiv sektor 2045. Det innebär att koldioxidutsläpp måste bindas för att minska koncentrationen av växthusgaser i atmosfären. Till exempel kan det ske genom CCS, avskiljning och lagring av koldioxid.

I övrigt åtar sig branschen också att källsortera avfall, särskilt plast, för att minska mängden fossilt innehåll som eldas upp.

Krossar ska bli eldrivna

Tillsammans bildar färdplanerna ett Sverigepussel över hur landet ska bli fossilfritt. Enligt Svante Axelsson, samordnare för Fossilfritt Sverige, krävs att fossilfrihet uppnås samtidigt som välfärden ökar.

– Ska Sverige inspirera andra länder att följa efter måste vi bli ett riktigt gott exempel där konkurrenskraftiga framgångsrika företag medför att välfärden ökar i takt med att växthusgasutsläppen minskar och där våra innovativa lösningar kan gå på export, säger han i sammanfattningsrapporten.

Knäckfrågan blir hur åtgärderna ska finansieras.

– Staten behöver bidra med forskningsfinansiering men också riskavlastning för investerarna när teknikskiften ska genomföras, skriver Svante Axelsson.

Bergmaterialindustrin listar fyra åtgärder som ska leda till fossilfrihet 2045: elektrifiering, fossilfria bränslen, smartare planering av transporter och cirkulära flöden. Krossar och maskiner i produktionsprocessen ska bli eldrivna och entreprenadmaskiner ska allt mer drivas av batterier. När elektrifiering inte är möjligt eller lämpligt ska biobränslen användas.

Önskemål om en grön fond

Sjöfartsnäringen framhåller att dagens biodrivmedel inte räcker till branschens totala behov, varken inrikes eller utrikes, och att batterier inte har tillräcklig kapacitet för större fartyg som trafikerar längre sträckor.

De förändringar som krävs har branschen alltså inte själv rådighet över, skriver företrädarna i rapporten. Men den åtar sig att påverka passagerarnas möjlighet att klimatkompensera, energieffektivisera, öka fyllnadsgraden i fartygen och att investera i ny teknik och nya drivmedel.

Svensk Sjöfarts vd Rikard Engström anser att ekonomiska förutsättningar saknas i dag för att minska branschens fossilberoende och skulle därför vilja se att en grön fond upprättas.

– I dag är det till exempel svårt för företag att låna pengar för att köpa mer miljövänliga fartyg, eftersom det inte finns tillräckligt med vinst i investeringen, säger han till TT.

62 procents minskade utsläpp

Digitaliseringskonsultbranschen pekar på att digitalisering är en katalysator som kan skynda på utvecklingen i en fossilfri riktning. Men branschen åtar sig också egna åtgärder, till exempel att enas om en miniminivå för kunskaper bland de anställda om digitaliseringens effekter ur ett klimat- och hållbarhetsperspektiv. Utbildningsinsatser ska utföras så att de anställda når upp till den kunskapsnivån.

De fyra färdplanerna, som överlämnades till regeringen under onsdagen, innehåller även krav på förändrade regler för att kunna nå målet om fossilfrihet. Uppvärmningssektorns representant, Fastighetsägarnas vd Reinhold Lennebo, vill till exempel se en förändring av byggreglerna som inte styr uppvärmningsformen i nybyggda fastigheter.

De färdplaner som tidigare har upprättats av nio andra branscher skulle, om målen uppnås, leda till att Sveriges utsläpp minskar med 62 procent, enligt en uppskattning från konsultföretaget Sweco.