Uppdraget: Missionera 3d på Sandvik

I en oansenlig enplansbyggnad ungefär 500 meter in på fabriksområdet, närmaste granne är det väldiga kallvalsverket, plockar FoU-teknikern Filip Johansson ut en stålplatta dekorerad med något som ser ut som en två-tre decimeter hög och ganska plottrig skulptur.

Tolvmiljonerkronorsmaskinen, en 3d-skrivare, har arbetat i fem dygn, strukit ut mikrometertjocka lager på lager av metallpulver som sedan smälts med laser. Resultatet ser ut som ett glest hoprullat garnnystan av silverfärgad tråd, men är egentligen ett par högklackade skor inspirerade av den amerikanska artisten Lady Gaga.

Strax intill står en mindre 3d-skrivare och bortom den står några plastflaskor på det blankputsade före detta verkstadsgolvet.

– Flaskorna markerar var vi ska placera vår tredje maskin, säger Mikael Schuisky, operativt ansvarig för Sandviks nyinrättade forskningscentrum kallat Additive Manufacturing Center.

15 forskare ska vara sysselsatta där när centrat invigs i november.

I Sandviks årsredovisning står det att varje affärsområde ”ansvarar för sin egen forskning och utveckling med fokus på produkt- och produktionsutveckling, teknologiplattform och nya innovationer”.

Mikael Schuisky har nyligen flyttat från Stockholm till Sandviken med familjen. Han sjuder av entusiasm över sitt nya uppdrag, inte bara för att han får samla en rad hjärnor på samma ställe utan också för att hans skapelse märkligt nog utgör Sandvikkoncernens första forskningscentrum som bryter mot de egna reglerna i årsredovisningen.

Han och hans kolleger får ägna sig åt vad som bäst kan beskrivas som grundforskning utan direkta lönsamhetskrav.

– Vi ska stödja alla Sandviks affärsområden. Det är det första stora initiativet i koncernen. Det finns ingen corporate research, säger han.

– Anledningen till att vi gör det här är att det började bubbla på alla affärsområden kring 3d-printning och alternativet hade varit att det byggts upp 3d-kompetens lite här och där, vilket hade blivit dyrare.

När laboratoriet, Mikael Schuisky kallar verksamheten så, kommer i drift är huvuduppgiften att missionera för produktutvecklare och tekniker i övriga delar av Sandvik hur 3d-tekniken kan användas.

Bolagets anställda, som i alla tider jobbat med att skära och fräsa ut komplicerade komponenter ur massiva metallblock, ska tänka tvärtom, de ska bygga komponenter från grunden.

– Vi kan göra grejer som vi inte kunde göra tidigare. Det är som jag ser det den stora grejen, säger Mikael Schuisky.

Han nämner en flygmotordetalj som nu kan skrivas ut och byggas i tre dimensioner som en komponent. Fram till nu har den behövt tillverkas i 18 olika komponenter som var och en måste fräsas ut ur metallstycken.

Mikael Schuisky vill inte avslöja några konkreta ekonomiska mål men enligt både honom och kommunikationschefen Pär Altan är det nya centrumet ett långsiktigt projekt som enligt planerna ska vara i drift i många år framöver.

Någon idé om hur stor del av Sandviks produktion som utgörs av 3d-utskrivna komponenter om fem eller tio år vågar han sig inte på.

– Man ska se det som ett nytt verktyg som ska gå in i ett produktionsflöde.

Prenumerera på Ny Tekniks kostnadsfria nyhetsbrev!