Turings papper räddade

När Turings papper utbjöds på auktion förra året tog it-journalisten Gareth Halfacre initiativet till en insamling för att rädda dem kvar i engelsk ägo. Han lyckades få ihop 23 000 pund, en icke alls föraktlig summa, men ändå bara en tiondel av vad papperen ansågs vara värda. Nu har National Heritage Memorial Fund gått in med ytterligare 200 000 pund för att köpa papperen.

Turing arbetade under andra världskriget vid den engelska kodknäckarcentralen Bletchley Park med att knäcka den tyska ubåsflottans hemliga Enigma-kod. Han hjälpte också till att vidareutveckla de elektriska räknemaskiner – ”Bombes” – som användes för dekrypteringen.

Bland hans kvarlåtenskap fanns förutom ett femtontal manuskript till uppsatser i anslutning till arbetet med koderna också handskrivna anteckningar. Materialet kommer att finnas tillgängligt på Bletchley Park, som nu har blivit ett populärt museum.

Alan Turing  studerade på 1930-talet vid Cambridge och följde bland annat den kontroversielle filosofen Ludwig Wittgenteins föreläsningar. Vid ett tillfälle blev det skarp ordväxling dem emellan. Turing höll inte med Wittgenstein om att matematiken var en mänsklig uppfinning och att det därför var omöjligt att avgöra om en sats var sann eller ej.

”Man borde kunna avgöra alla logiska satsers giltighet genom ett enkelt test”, hävdade Turing.

”Lycka till”, fräste Wittgenstein. ”Varför uppfinner du då inte en maskin som gör jobbet?”

”Ja, varför inte”, svarade Turing. Och så tänkte han ut en maskin som skulle kunna göra det.

Turings universalmaskin är en hypotetisk dator, som i princip kan lösa alla logiska problem. Den har aldrig byggts (det går inte), men filosofin bakom den anses ligga till grund för datorutvecklingen.

Alan Turing var aktiv homosexuell, något som på den tiden var kriminellt i England. Han dömdes i början på 1950-talet till behandling med det kvinnliga könshormonet östrogen, vilket förstörde han liv. Hösten 1954 begick han självmord genom att äta ett förgiftat äpple.

2009 skrev tusentals människor under ett upprop för att engelska regeringen skulle ge Turing upprättelse. Detta föranledde dåvarande premiärministern Gordon Brown att framföra en formell ursäkt för behandlingen av Turing och andra homosexuella.

PS:  Om Alan Turing och hans tragiska död kan man läsa i romanen ”Syndafall

i Wilmslow” av David Lagercrantz.