”Tillåt snabb avskrivning av grön effektivisering”

Under klimatmötet i Paris ligger stort fokus i debatten på länders olika bud på utsläppsminskningar och bidrag till klimatfinansiering. Frågan om energieffektivisering är nästan bortglömd, trots att de genomförda energieffektiviseringarna sedan 1970-talet är en central del av de utsläppsminskningar som skett.

IEA har beräknat att utan energieffektiviseringar hade dagens energiförbrukning varit 50 procent högre. Hur grön den än är, är megawatten - den som effektiviserats och inte behövts - ännu grönare. Därför är det bekymmersamt att effektiviseringsinitiativen är så pass få - och att det tidigare Programmet för energieffektivisering stoppats av EU.

De gånger energieffektiviseringar ändå diskuteras, dröjer det inte länge innan frågan “Varför görs inte lönsamma effektiviseringar?” dyker upp. Otaliga studier har försökt beräkna potentialen av lönsamma investeringar, och försökt reda ut varför de inte görs. I korthet kan sägas att beslut inte enbart avgörs av siffror på papper, utan även av transaktionskostnader för att tillgodogöra sig information, rädsla för driftsstopp i samband med teknikbyten, företagsinterna incitament, och människans benägenhet att värdera kortsiktiga vinster högre än långsiktiga.

Snabbare avskrivningar är en i Sverige okänd men i flera grannländer välfungerande morot för energieffektiviseringar, vilket vi klarlägger i ett ”policy paper” från Fores. I Nederländerna och Irland har man med framgång infört ett system där näringslivet tillåts frångå linjärt planenliga avskrivningar när de investerar i särskild energieffektiva och resurssnåla produkter och tillverkningsmetoder, samlade på en ”miljölista”. Denna ”snabbavskrivning” av tillgångar innebär i praktiken ett lättbegripligt och förhållandevis lättadministrerat grönt skatteavdrag.

I Nederländerna har styrmedlet varit populärt framför allt bland små och medelstora företag, vilket kan förklaras av systemets enkelhet. Avdraget anses, förutom att ha stimulerat användandet av miljövänligare produktionsmetoder, även ha främjat utvecklingen av effektivare teknik. Nederländska företag har kunnat få ett konkurrensmässigt försprång inom miljöteknik och innovation eftersom det som stimuleras på miljölistan ofta är det som senare blir lag- eller kundkrav.

Ett liknande system skulle med enkelhet kunna implementeras i Sverige inom den rådande strukturen för avskrivningar. Enkelheten i implementering gör det kostnadseffektivt per enhet av sparad energi. Kunskapen och kapaciteten för att hantera miljöavskrivningar finns i stort sett redan på plats hos företag och berörda myndigheter i Sverige.

På Irland uppskattas ett mycket likt system som det i Nederländerna leda till besparingar på nästan 1TWH och 200 000 ton koldioxid. Det är rimligt att anta att ett liknande system skulle generera ännu större energieffektiviseringar i Sverige eftersom den svenska ekonomin är både större och mer energiintensiv.

Den statliga kostnaden för styrmedlet, förutom startkostnad och administration är enbart inflationen, då det belopp som dras av från skatten under ett år betalas under ett annat.

Det är dags att inse att effektiviseringar måste uppvärderas och påskyndas, att det saknas verktyg som gör att alla lönsamma energieffektiviseringarna genomförs. Snabbare miljöavskrivningar, med sin enkelhet och kostnadseffektivitet, utgör en viktig pusselbit.

Daniel Engström Stenson, Fores

Christofer Sköld, rapportförfattare