Säkerhet

Svenska operatörer blockerar ryska medier – är censur rätt metod?

Nyhetskanalen Russia Today. Foto: Muhammed Ibrahim Ali
Nyhetskanalen Russia Today. Foto: Muhammed Ibrahim Ali
Jon Karlung, vd hos internetleverantören Bahnof. Foto: Malin Hoelstad / SvD / TT.
Jon Karlung, vd hos internetleverantören Bahnof. Foto: Malin Hoelstad / SvD / TT.
Boel Bengtsson, presschef hos Telenor. Foto: Press
Boel Bengtsson, presschef hos Telenor. Foto: Press
Fredrik Hallstan, Tele2:s pressavdelning. Foto: Press
Fredrik Hallstan, Tele2:s pressavdelning. Foto: Press
Katarina Stensson, partiledare för Piratpartiet, och civilingenjör. Foto: Hamid Ershad Sarabi
Katarina Stensson, partiledare för Piratpartiet, och civilingenjör. Foto: Hamid Ershad Sarabi
Marcin de Kaminski, chef för säkerhet och innovation på Civil Rights Defenders. Foto: Civil Rights Defenders.
Marcin de Kaminski, chef för säkerhet och innovation på Civil Rights Defenders. Foto: Civil Rights Defenders.

Alla svenska teleoperatörer har valt att blockera ryska mediesajter för svenska användare medan Bahnhof sätter sig emot.

Publicerad

I kölvattnet av invasionen av Ukraina har det europeiska rådet meddelat att ryska medierna RT, tidigare Russia Today, och Sputnik News ska blockeras av unionens medlemmar.

Kort därefter gick Post och telestyrelsen, PTS, ut med att svenska operatörer måste börja blockera innehållet från ovan nämnda ryska sajter.

Telia, Sveriges största operatör, har meddelat att de ryska sajterna har filtrerats bort sedan i onsdags, och alltså inte är tillgängliga för operatörens kunder. Även Tele2 och Telenor blockerar sidorna på DNS-nivå. Också Tre förhindrar sina kunder från att komma åt RT och Sputnik News.

Jon Karlung, vd hos internetleverantören Bahnof. Foto: Malin Hoelstad / SvD / TT.
Jon Karlung, vd hos internetleverantören Bahnof. Foto: Malin Hoelstad / SvD / TT.

Hos bredbandsleverantören Bahnhof vänder man sig dock mot åtgärden. Bolagets ofta frispråkige vd Jon Karlung menar att beslutet är fel, och att det kan leda till ett slags kapprustning av nätcensur.

– Jag delar synen att Ryssland bedriver en vidrig propaganda- och desinformationskampanj. Men jag är övertygad om att det enda rätta motmedlet är mer öppenhet och demokrati, inte censur och blockering. Ska vi också börja göra listor på åsikter som inte är godtagbara och ska filtreras bort?

Enligt Jon Karlung finns dessutom flera obesvarade frågor om förordningen från EU-rådet och PTS. Bahnhof har därför begärt ett förtydligande från PTS om hur blockeringen ska implementeras, och om det även ska gälla de ryska kanalernas webdomäner, exempelvis.

– Jag är inte säker på att den här typen av blockering är förenlig med informationsfriheten som är inskriven i svensk grundlag. Det är fortfarande många aspekter av frågan som är oklara, och där vi behöver mer vägledning från PTS, säger han.

Om blockering är fel väg att gå, vad kan vara mer effektivt för att stoppa rysk desinformation?

 – Oberoende och granskande media, till exempel. Jag tror också att den svenska publiken är mogen nog att kunna hantera källkritik, och bilda sig en egen uppfattning om avsändare och budskap. Exempelvis när det gäller lögnerna från Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov.

Sökmotorn Duckduckgo har meddelat att innehåll från sajter ”associerade till rysk desinformation” ska nedrankas i sökresultaten. Hur ser du på det?

– Duckduckgo vill profilera sig som ett alternativ till Google, vilket gör det kontraproduktivt att nedranka innehåll på det viset. Spontant tycker jag att det är fel väg att gå att börja ändra och filtrera sökresultat – i synnerhet om man vill framstå som en neutral part jämfört med Google, säger Jon Karlung.

PTS: EU-regler om internet tillåter blockering

PTS har dock, föga förvånande, en annan bild än Bahnhof gällande blockeringen av ryska sidor i förhållande till den så kallade nätneutralitetsförordningen. 

”Detta regelverk (nätneutralitetsförordningen, reds anm.) tillåter dock blockering om den krävs till exempel för att uppfylla kraven från EU. Den aktuella förordningen skapar ett sådant undantag”, skriver myndigheten på sin hemsida.

Svenska internetleverantörer får, och ska, blockera RT och Sputnik News sajter, säger PTS till DN.

– De svenska reglerna medger undantag om det behövs för att uppfylla krav från EU, kommenterar Petter Öhrn, pressansvarig vid PTS.

Ny Teknik har ställt frågor till PTS om beslutet och får svar – men inget mer detaljerat. ”Europeiska rådets beslut gäller i alla medlemsländer, och även för svenska internetoperatörer. PTS har i dagsläget inga andra kommentarer.”

Även operatörerna Tele2 och Telenor är av uppfattningen att blockeringen inte bryter mot nätneutralitetsförordningen.

Fredrik Hallstan, Tele2:s pressavdelning. Foto: Press
Fredrik Hallstan, Tele2:s pressavdelning. Foto: Press

”Nätneutralitet regleras i en EU-förordning. Enligt den förordningen kan undantag från förbudet mot blockering göras om det är nödvändigt för att uppfylla andra EU-bestämmelser. Skyldigheten att blockera visst ryskt innehåll utgör en EU-bestämmelse och följer av beslut av Europeiska unionens råd. Blockeringen är således förenlig med nätneutralitetsreglerna. Detta har också klargjorts av PTS”, skriver Fredrik Hallstan, pr-chef på Tele 2 till Ny Teknik.

Boel Bengtsson, presschef hos Telenor. Foto: Press
Boel Bengtsson, presschef hos Telenor. Foto: Press

”I enlighet med PTS klargörande bryter vi inte mot nätneutraliteten. Principiellt är vi för nätneutralitet och i synnerhet yttrandefrihet och informationssäkerhet, men vi är i en extraordinär situation och detta är ett nödvändigt undantag”, kommenterar Boel Bengtsson, presschef hos Telenor.

”Censur av information inte bästa sättet

Katarina Stensson är partiledare för Piratpartiet, ett parti som bildades 2006 för att skydda privatlivet och begränsa immaterialrätter som hindrar kunskaps- och informationsutbyte på internet.

Till Ny Teknik säger Katarina Stensson, som också är civilingenjör, att hon kan förstå att det känns rätt att blockera de statliga ryska nyhetssajterna RT och Sputnik News. Men sett till verkligheten och de erfarenheter vi har med oss är det inte ett effektivt sätt att agera, menar hon. 

– Vill man värna demokratin är censur av information inte det bästa sättet. Det tenderar snarare att bidra till ryktesspridning och en ökad polarisering, säger Katarina Stensson.

Katarina Stensson, partiledare för Piratpartiet, och civilingenjör. Foto: Hamid Ershad Sarabi
Katarina Stensson, partiledare för Piratpartiet, och civilingenjör. Foto: Hamid Ershad Sarabi

Ett bättre alternativ vore enligt henne att bemöta den felaktiga information som sprids, att prata om vad som är helt fel och om hur verkligheten ser ut.

– Om vi värnar demokratin och vill ha en befolkning som kan ta egna beslut måste vi också förutsätta att de kan ta till sig information. Ju bättre tränade vi är på att diskutera svåra frågor desto bättre förutsättningar har vi, säger Katarina Stensson.

Det blir inte heller omöjligt att nå de här sidorna, även om de blockeras eller göms. 

Det finns metoder som fungerar för att hantera desinformation och vi behöver lära av dem som kan det bra, tycker Katarina Stensson. Hon lyfter Taiwan som ett sådant exempel.

–  Taiwan utsätts för jättemycket desinformation från Kina och där har man byggt upp en strategi för att bemöta den, bland annat med hjälp av humor för att få spridning.

Vad ska få finnas på internet?

Civil Rights Defenders är en icke-statlig internationell organisation som jobbar med mänskliga rättigheter, inriktad specifikt på medborgerliga och politiska rättigheter. Marcin de Kaminski är chef för säkerhet och innovation på organisationen.

Han ser hur det pågår försök att förstå hur man ska hantera dagens informationslandskap men också hur olika aktörer och plattformar agerar.

Marcin de Kaminski, chef för säkerhet och innovation på Civil Rights Defenders. Foto: Civil Rights Defenders.
Marcin de Kaminski, chef för säkerhet och innovation på Civil Rights Defenders. Foto: Civil Rights Defenders.

– Det tyder på att det finns en vilja att göra något, men vad detta något är och om det är rätt vet vi inte ännu, säger han till Ny Teknik.

EU och PTS besked blir då både viktigt och vägledande, menar Marcin de Kaminski. Och även i denna fråga agerar svenska operatörer alltså på olika sätt.

Marcin de Kaminski ser en risk för en oroväckande gallring av vad som är rimlig information och inte.

–  Seriösa medieaktörer borde fokusera på hur man ska förmedla information till Ryssland och framför allt till det ryska civilsamhället nu när det finns tecken på att det ryska internetet blir allt mer isolerat.

Riktad propaganda är ett problem. Men om man börjar kategorisera information som bra eller dålig kommer följdfrågan: vem är det som ska bestämma vad som är vad? Vi öppnar en dörr på glänt som vi inte vill öppna, enligt Marcin de Kaminski.

–  Information är viktigare än någonsin. Om man gläntar på dörren till den här typen av blockeringar utan att ha ett ramverk som beskriver vad det handlar om och den tekniska kunskapen som krävs för att veta om och hur man kan ta sig runt det, då öppnar man dörren till något problematiskt. Det är viktigt att se att det finns en oro för att informationsfriheten inte tas på allvar, där risken är att vi ser början på ett sluttande plan kring vad som får och inte får finnas på internet.

Så kringgår du DNS-blockering

RT- Russia Today English

RT- Russia Today UK

RT - Russia Today Germany

RT - Russia Today France

RT- Russia Today Spanish

Sputnik

Källa: Europaparlamentet

Operatörerna Tele2 och Telenor använder så kallad DNS-blockering för att hindra sina kunder från att surfa in på ryska Sputnik News och RT.

Vill du komma åt sidorna ändå, finns det sätt att komma runt blockeringen.

Cloudflare DNS, Open DNS och Google Public DNS är tre pålitliga aktörer när det gäller alternativa DNS-servrar.

 

Cloudflare DNS

1.1.1.1

1.0.0.1

 

Google Public DNS

8.8.8.8

8.8.4.4

 

Open DNS

208.67.222.222

208.67.220.220

 

Så ändrar du DNS på en Windows 10-dator:

Gå till Settings -> Network & Internet -> Change Adapter Settings. Högerklicka sedan på en anslutning och välj Properties -> IPv4 -> Properties. Klicka i Use the following DNS server addresses, och fyll in önskad server.

Så ändrar du på en Mac Os-dator:

Öppna Systeminställningar -> Nätverk -> Klicka på Avancerat i nedre högra hörnet -> Välj fliken DNS -> Klicka på plustecknet i nedre vänstra hörn -> fyll i önskad serveradress.