Rymdministern: Därför investerar Sverige över en miljard per år i rymden

Förra året presenterade regeringen en nationell strategi för att utveckla svensk rymdforskning och rymdindustri. I regeringens budgetförslag för 2020, som har stöd av Centerpartiet och Liberalerna, kommer pengarna som ska göra slag i saken.

Anslagen till rymdforskning och annan rymdverksamhet föreslås ökas med 150 miljoner kronor per år, med start redan 2019. De totala anslagen landar då på drygt 1,1 miljarder kronor årligen. Rymdminister Matilda Ernkrans (S) kallar det för en ”historisk satsning”.

– Det handlar om att visa på Sveriges rymdengagemang. Vi är ett litet land, men har en framstående rymdindustri, säger Matilda Ernkrans när Ny Teknik träffar henne på Kvalitetsmässan i Göteborg där hon höll ett anförande om vikten av rymdforskning.

– Det är ganska enkelt. Det skapar jobb här i Sverige, ger oss teknikutveckling, stärker vår rymdforskning och hjälper oss att hantera livet på jorden.

Som exempel på rymdteknik som också används på jorden nämner hon teknik för att spåra plastavfall i havet, mäta koldioxidhalten i atmosfären och att upptäcka och övervaka skogsbränder.

”Rymdinvesteringar ska göra nytta på jorden”

Matilda Ernkrans betonar mycket att rymdinvesteringar också ska ge användbar nytta på jorden.

– Vi måste fortsätta att utveckla våra styrkor, men med fokus på att det vi investerar i rymden ska ha nytta för livet på jorden. Jag tror att det är alldeles nödvändigt för att ha fortsatt stöd för att lägga pengar på rymden, säger hon.

En kärnfråga i den nya rymdstrategin är att utveckla och modernisera rymdbasen Esrange i Kiruna. Ambitionen är att på sikt kunna skjuta upp satelliter i omloppsbana från Esrange. En testbädd håller på att byggas, men rymdbolaget SSC bedömer att det krävs ytterligare investeringar på drygt 400 miljoner kronor. Men när och om en sådan investering kommer är alltjämt oklart.

– Regeringen är väl medveten om att de väldigt gärna vill ta nästa steg när det gäller utvecklingen mot satelliter i omloppsbana. Men testbädden är finansierad och under konstruktion. Jag känner mig väldigt trygg med att vår rymdbas har en väldig stark position. Det är svårt att hitta ett bättre läge för att skjuta upp små satelliter i omloppsbana, säger Matilda Ernkrans.

Flera andra europeiska länder har uttryckt intresse för att bygga upp möjlighet skjuta upp små satelliter, från egna baser. Finns det inte en risk att vi blir omsprungna om vi inte satsar nu?

– Man måste alltid ha koll på konkurrenterna […] men jag känner mig väldigt trygg med att också konkurrenterna kan se att Sverige är en engagerad rymdnation. Inte minst för att vi förra året kunde lägga in pengar för testbädden på Esrange och nu går in med en historisk satsning på rymdbudgeten.

Ytterligare en punkt i rymdstrategin är att se över den så kallade rymdlagen. Det handlar bland annat om att göra det möjligt för kommersiella aktörer att göra satellituppskjutningar vid Esrange. Men ett och ett halvt år efter att strategin presenterades har ännu ingen utredning tillsats.

– Det är nödvändigt att se över rymdlagen. Den är gammal och behöver moderniseras. Det är jag fullt medveten om och jag kommer att presentera det så fort jag har möjlighet att sätta igång en översyn, säger Matilda Ernkrans.