Bygg
"Raset kunde ha inträffat precis när som helst"
Håkan Sundquist, professor vid KTH, förvånas över åklagarens beslut att inte inleda förundersökning om husraset vid Hälsans hus i Ystad. -Argumentet är häpnadsväckande, säger han.
I maj förra året rasade en byggnadsdel i tre våningar som var under uppbyggnad i Ystad. Raset inträffade på natten, ungefär fem timmar efter att de sista byggnadsarbetarna hade gått hem.
Den direkta orsaken till raset var att flera stålpelare hade underdimensionerats. De klarade bara en fjärdedel av lasten. Men åklagare Lotten Loberg har ändå beslutat att inte inleda förundersökning. Hon bedömer att ingen människa utsattes för konkret fara eftersom raset inträffade på natten.
-Oj, vilken slutsats. Argumentet är häpnadsväckande. Det var absolut livsfara, raset kunde ha inträffat precis när som helst, säger Håkan Sundquist, professor emeritus i brobyggnad vid KTH.
Beslutet att inte inleda förundersökning tycker han är en dålig signal till samhället och byggbranschen.
-Några måste utkrävas ansvar när så här allvarliga saker inträffar. Branschen måste skärpa sig, man ska stå för sitt ansvar och det måste finnas ett system så att så här grova fel inte kan slinka igenom, säger han.
Pelarna underdimensionerades på grund av ett fel i en ritning. Felet ledde till att pelare avsedda för att bära en våning även sattes upp i byggnadsdelen med tre våningar.
Håkan Sundquist har utrett raset i Ystad på uppdrag av konstruktionsfirmans försäkringsbolag. Han tycker att det är märkligt att ingen upptäckte felet på ritningen.
-Någon borde ha lyft på ögonbrynen, en smed eller en entreprenör borde ha kunnat säga "oj, har vi så här slanka pelare under trevåningsdelen, då borde vi kunna ha ännu slankare på envåningsdelen", säger han.
För ungefär ett halvår sedan skrev Håkan Sundquist tillsammans med tre professorskollegor ett inlägg på DN debatt och påtalade vikten av att byggprojekt granskas tekniskt av en oberoende tredje part. Professorerna pekade på flera byggnader som hade rasat, bland annat Hälsans hus i Ystad, samt på kvalitetsproblem som fuktskador och uppmanade regeringen att agera.
De lyfte fram flera orsaker till att brister och fel uppstår i byggprocessen, till exempel en oklar ansvarsfördelning och en försämrad möjlighet att upptäcka fel vid ingenjörsarbete med datorhjälpmedel. Det är förhållanden som även fanns närvarande vid byggprojektet i Ystad.
-Här var det ett tydligt slarvfel som kom sig av att man klistrade in pelaren från envåningsdelen på trevåningsdelen. Det är sådant som händer med datorer, säger Håkan Sundquist.
Hans kollega Kent Gylltoft, professor i betongbyggnad, var medförfattare på inlägget i DN. Han tycker framför allt att Ystadraset illustrerar att systemet med egenkontroll inte fungerar.
-Det hela går mest ut på att sätta kryss i rutor, säger han.
I fallet med byggprojektet i Ystad hade konstruktionsfirman dokumenterat att egenkontroll för stommens stabilitet var utförd.
De fyra professorerna har sökt men ännu inte fått forskningsanslag från Formas för att kunna ta fram bättre metoder för att kvalitetssäkra projekteringsarbetet i byggen.