Samhälle
Nya teorin – så uppstod hålet i Estonia
Det var ingen ubåt som kolliderade med Estonia. Tuomo Karppinen och Heimo Iivonen, som ingick i den internationella haverikommissionen från Finlands sida, vill sätta punkt för alla spekulationer.
Publicerad
Artikeln är uppdaterad.
Hålet i skrovet uppstod när Estonia med stor kraft träffade havsbotten. Att det blivit synligt först nu beror på att vraket under de 26 år som passerat sakta glidit längs botten.
Det menar Tuomo Karppinen och Heimo Iivonen, som för Finlands räkning ingick i den för Estland, Finland och Sverige gemensamma haverikommissionen.
– Hela skrovet på en tung färja slog i havsbotten, det är klart att det uppstår skador då, säger Tuomo Karppinen till finska nyhetsbyrån STT.
Karppinen och Iivonen menar att skrovet, när det träffade botten, kan ha böjts och sedermera lett till den fyra meter höga revan, eller hålet, på stålplattan i Estonias nedre styrbordssida.
Bilderna på hålet publicerades i en dokumentär på Discovery-kanalen Dplay och har lett till förnyade krav på en ny utredning av vad som egentligen hände när Estonia förliste 28 september 1994.
Statens haverikommission uppges ha inlett en granskning av de nya uppgifterna, rapporterar Aftonbladet. Enligt tidningen för myndigheten just nu diskussioner med både Finland och Estland. Statsminister Stefan Löfven (S) har också kommenterat uppgifterna.
– Vi ska ta det här på största allvar och som regering utesluter vi ingenting. Men vi vill att expertmyndigheten tittar på det här, säger Stefan Löfven till TT.
Varför hördes inget ljud?
Men Tuomo Karppinen och Heimo Iivonen anser, förmodligen en smula optimistiskt, att deras förklaring kan dämpa de senaste dagarnas högljudda tonläge och mer eller mindre vilda teorier.
Och, tillägger de, om det vore så att hålet orsakades före fartyget sjönk så stämmer det inte med vittnesuppgifterna.
Varför är det exempelvis ingen överlevande som befann sig i maskinrum och hytter nära hålet, som uppger att de hört något?
– Stålplattan är gjord av 8-10 millimeter tjockt stål. Om en sådan slits sönder så skulle ljudet vara fruktansvärt, säger Tuomo Karppinen till STT.
Uppdatering: Det finns ett antal vittnesuppgifter om ljud och smällar i haverikommissionens slutrapport, men många av dem tycks kunna härledas till tillfället när skadan på bogvisiret uppstod. Andra vittnesuppgifter om ljud och smällar, speciellt efter bildbeviset på hålet, är svårare att tolka.
Riksdagsledamot Kent Härstedt (S), som överlevde katastrofen, har i dagarna berättat för Aftonbladet och andra medier att ”vi som var ombord kände ju också att det kom en smäll från sidan och fick fartyget att lägga sig.”
Tuomo Karppinen och Heimo Iivonen tycks dock mena att det saknas vittnesuppgifter om ljud från de som befann sig i närheten av hålet. Vi har i den ursprungliga texten förtydligat det.
