Samhälle

Nya teorin – så uppstod hålet i Estonia

Bild ur ny dokumentärserie på ett hål i skrovet på Estonia, som sjönk 1994. Hålet är enligt uppgifterna i dokumentärserien, producerad av Dplay, fyra meter högt och har tidigare delvis ha legat dolt mot sjöbottnen. Foto: Dplay/TT
Bild ur ny dokumentärserie på ett hål i skrovet på Estonia, som sjönk 1994. Hålet är enligt uppgifterna i dokumentärserien, producerad av Dplay, fyra meter högt och har tidigare delvis ha legat dolt mot sjöbottnen. Foto: Dplay/TT
Grafik: Jonas Askergren Fakta: Ny Teknik Källa: Haverikommissionens slutrapport, Aftenposten
Grafik: Jonas Askergren Fakta: Ny Teknik Källa: Haverikommissionens slutrapport, Aftenposten

Det var ingen ubåt som kolliderade med Estonia. Tuomo Karppinen och Heimo Iivonen, som ingick i den internationella haverikommissionen från Finlands sida, vill sätta punkt för alla spekulationer.

Publicerad

Artikeln är uppdaterad.

Hålet i skrovet uppstod när Estonia med stor kraft träffade havsbotten. Att det blivit synligt först nu beror på att vraket under de 26 år som passerat sakta glidit längs botten.

Det menar Tuomo Karppinen och Heimo Iivonen, som för Finlands räkning ingick i den för Estland, Finland och Sverige gemensamma haverikommissionen.

– Hela skrovet på en tung färja slog i havsbotten, det är klart att det uppstår skador då, säger Tuomo Karppinen till finska nyhetsbyrån STT.

Karppinen och Iivonen menar att skrovet, när det träffade botten, kan ha böjts och sedermera lett till den fyra meter höga revan, eller hålet, på stålplattan i Estonias nedre styrbordssida.

Bilderna på hålet publicerades i en dokumentär på Discovery-kanalen Dplay och har lett till förnyade krav på en ny utredning av vad som egentligen hände när Estonia förliste 28 september 1994.

Statens haverikommission uppges ha inlett en granskning av de nya uppgifterna, rapporterar Aftonbladet. Enligt tidningen för myndigheten just nu diskussioner med både Finland och Estland. Statsminister Stefan Löfven (S) har också kommenterat uppgifterna.

– Vi ska ta det här på största allvar och som regering utesluter vi ingenting. Men vi vill att expertmyndigheten tittar på det här, säger Stefan Löfven till TT.

Varför hördes inget ljud?

Men Tuomo Karppinen och Heimo Iivonen anser, förmodligen en smula optimistiskt, att deras förklaring kan dämpa de senaste dagarnas högljudda tonläge och mer eller mindre vilda teorier.

Och, tillägger de, om det vore så att hålet orsakades före fartyget sjönk så stämmer det inte med vittnesuppgifterna.

Varför är det exempelvis ingen överlevande som befann sig i maskinrum och hytter nära hålet, som uppger att de hört något?

– Stålplattan är gjord av 8-10 millimeter tjockt stål. Om en sådan slits sönder så skulle ljudet vara fruktansvärt, säger Tuomo Karppinen till STT.

Uppdatering: Det finns ett antal vittnesuppgifter om ljud och smällar i haverikommissionens slutrapport, men många av dem tycks kunna härledas till tillfället när skadan på bogvisiret uppstod. Andra vittnesuppgifter om ljud och smällar, speciellt efter bildbeviset på hålet, är svårare att tolka.

Riksdagsledamot Kent Härstedt (S), som överlevde katastrofen, har i dagarna berättat för Aftonbladet och andra medier att ”vi som var ombord kände ju också att det kom en smäll från sidan och fick fartyget att lägga sig.”

Tuomo Karppinen och Heimo Iivonen tycks dock mena att det saknas vittnesuppgifter om ljud från de som befann sig i närheten av hålet. Vi har i den ursprungliga texten förtydligat det.

Fakta: Den stormiga natten som slutade i Estoniakatastrof

Den 28 september 1994 förliste passagerarfärjan Estonia i Östersjön och 852 människor miste livet.

Katastrofen har satt djupa spår i människors medvetande, utretts i olika instanser, skildrats flitigt i populärkulturen och är fortfarande föremål för rättsprocesser.

Här är korta fakta om vad som hände under stormnatten och vad som sedan följde.

På kvällen den 27 september 1994 lämnade bil-, och passagerarfärjan M/S Estonia hamnen i Tallinn med destination Stockholm. Klockan 00.24 svensk tid skickade färjan ut nödanropet mayday. En kort stund senare sjönk Estonia söder om finska Utö.

Tjugofem helikoptrar och fler än tio fartyg deltog i räddningsoperationen. Ytbärgare och besättningsmedlemmar arbetade under svåra väderförhållanden med vågor på upp till 15 meter. 94 döda plockades upp ur det kalla vattnet och från räddningsflottar. Bara 137 personer räddades.

Enligt de officiella siffrorna omkom 852 människor, av dem 501 svenskar.

Haverikommissionen

Estland, Finland och Sverige tillsatte 1995 en gemensam haverikommission som lämnade sin slutrapport i december 1997. Slutsatsen var att fästena och låsen till Estonias bogvisir var underdimensionerade. Bogvisiret slets upp under stormen och öppnade bogrampen. Estonia kantrade till följd av att stora mängder vatten forsade in på bildäck.

Haverikommissionen riktade viss kritik mot besättningen, bland annat för att farten inte minskades när de första tecknen kom på att något var fel. Estonia var dock formellt sjövärdigt, enligt kommissionen.

Svikna löften

När olyckan inträffade var Sverige mitt upp i ett regeringsskifte och både den avgående statsministern Carl Bildt (M) och den tillträdande Ingvar Carlsson (S) gjorde uttalanden som tolkades som löften om att de omkomna och färjan skulle bärgas. Men i december beslöt regeringen att inte bärga utan i stället täcka över Estonia och utlysa gravfrid. I mars 1995 fick Sjöfartsverket i uppdrag att täcka över Estonia men i juni 1996 avbröts övertäckningen.

Regeringen tillsatte 1997 en analysgrupp för att gå igenom hur samhället skötte hanteringen av Estoniakatastrofen. Analysgruppen kom fram till att politiker och myndigheter inte lyssnat till de anhöriga och rekommenderade 1998 att Sverige skulle försöka ta upp så många omkomna som möjligt. Den dåvarande ansvariga ministern, Mona Sahlin (S), reste till Finland och Estland, men fick inget stöd och den svenska regeringen beslutade återigen att inte bärga.

Rättsprocesserna

Trots ett antal polisutredningar och stämningar har ingen dömts som ansvarig för olyckan. En svensk förundersökning lades ner i februari 1999. Chefsåklagare Tomas Lindstrand motiverade det med att han inte kunnat finna att ett uppsåtligt brott varit orsak till olyckan. Inte heller ansåg han sig kunna utreda vårdslöshet i sjötrafik eftersom ansvariga befäl omkom när fartyget sjönk.

Ett tusental anhöriga till offer stämde det franska klassningssällskapet Bureau Veritas, som certifierade Estonia, och det tyska varvet Jos L Meyer-Werft som byggde henne men en fransk domstol sade i juli i 2019 nej till skadeståndskravet och ansåg att företagen inte bär ansvar för att hon sjönk.

En förvaltningsdomstol i Estland slog hösten 2019 fast att landets regering måste svara på frågor från anhöriga om orsaken till Estonias förlisning. Fallet har drivits av ett 90-tal svenskar som hoppas att domen ska leda till nya undersökningar av vraket.

Konspirationsteorierna

Under åren har en mängd olika teorier om orsaken till fartygskatastrofen frodats. Den tyska journalisten Jutta Rabe förde i filmen Baltic Storm fram teorin att Estonia sprängdes av någon hemlig, troligtvis rysk, organisation. Ombord ska det ha funnits två lastbilar med utrustning till det amerikanska robotförsvaret. Lasten kan senare ha bärgats av en hjulförsedd ubåt enligt Rabe, som lät genomföra dykningar vid vraket.

Efter haveriutredningen avslöjades att Estonia använts för att smuggla krigsmateriel från forna Sovjetunionen till väst. Enligt svenska myndigheter var det dock inte fallet vid fartygets sista resa, men avslöjandet ses ändå som en bekräftelse för de som har alternativa teorier.

Nya uppgifter

I en dokumentärserie som släpps den 28 september 2020 framkommer nya uppgifter om Estonia. I "Estonia – fyndet som ändrar allt" har man filmat ett stort hål i skrovet, som enligt dokumentärserien ska vara fyra meter högt och tidigare delvis ha legat dolt mot sjöbottnen. Filmbilderna är tagna med en dykrobot.

Sverige, Finland och Estland har meddelat att man gemensamt ska utvärdera de nya rönen.

"Våra länder kommer att föra ett nära samarbete i frågan och arbetet ska ledas av flaggstaten Estland", står det i ett gemensamt uttalande.