”Ny teknik lyftet för degenererad skola”

Entusiasmen över de nya resultaten i kvalitetsmätningen av skolresultaten, Pisa, har svalnat. I praktiken har inget hänt som antyder att skolutvecklingen i Sverige är på väg uppåt. Dels är skillnaden från de förra mätningarna inte statistiskt signifikanta, enligt OECD, och dels visar enbart jämförande mätningar – som Pisa är – inte vilka skolproblem som måste lösas.

De 72 länder som deltog i Pisa har alla samma – mer eller mindre – degenererande skolutveckling att brottas med, förorsakad av samma traditionella, förlegade och ineffektiva skolsystem som är utvecklat, anpassat och begränsat till en lärares kapacitet att undervisa. Den är i dag – med betydelselösa variationer – cirka 20 timmar per vecka för cirka 30 elever under 35 veckor av året och densamma som den varit de senaste 50 åren.

Eftersom kunskapsmängden i världen sedan dess har ökat cirka 150 gånger är det två faktorer – kunskapsutvecklingen och lärarnas begränsade förmåga att hantera den – som är den verkliga orsaken till skolans degenerering.

För att kunna förbättra skolan måste lärarnas undervisningskapacitet höjas i proportion till kunskapsutvecklingen. Trots alla åtgärder och förslag att ge lärarna mer och bättre utbildning, höjda löner, mer forskningsstöd, etcetera, så är deras undervisningskapacitet precis densamma som för 50 år sedan. Dagens åtgärder kan inte förbättra skolan, och i stället för att andas ut bör Fridolin ta ett djupt andetag och betänka följande:

Skolan kan endast förbättras genom att digitalisera och individualisera undervisningen. Den enorma kunskapsutvecklingen som förorsakat skolproblemen har också möjliggjort lösningen.

Grundtekniken för digitalisering av kunskapsundervisningen finns redan och tillämpas av exempelvis företaget Khan Academy. Vid en presentation på Världsbanken, i juli 2016, förklarade grundaren Salman Khan att inom sex månader ska kursprogrammen ha utvecklats till att omfatta all kunskapsutbildning från förskola till högskola, och att man då beräknar att ha cirka 100 miljoner elever i 190 länder som framgångsrikt studerar individuellt med digital kunskapsundervisning.

Med två internationella Unesco-kommissioners rekommendationer som inspiration, presenterar jag en modell för ett nytt nationellt utbildningssystem för grundskolan som skulle:

• ge alla skolor samma höga, jämlika kvalitet i stad som glesbygd – från Abisko till Smygehuk.

• bli en helt integrerad del av samhälls- och näringslivet.

• innebära att ingen enda ny skollokal behöver byggas.

• reducera skolkostnaden till hälften av vad den är nu.

All inlärning blir individuell och anpassas till elevens personliga egenskaper och bakgrund. Eleverna lär tills de helt behärskar varje ämne och kurs de valt, vilket kontrolleras automatiskt. Betygen slopas och ersätts med intyg om genomgångna kurser. Genomströmningen i skolan blir fullständig. Lärarproblem försvinner helt. Utbildningens kvalitet blir bättre för alla.

Vi kan också utöka och förbättra andra betydelsefulla delar av utbildningssystemet:

• Organisera ett program inom sexårsverksamheten där alla barn lär sig kommunicera (läsa och skriva) och beräkna/planera/presentera enkla vardagliga projekt med datorer redan innan de börjar skolan.

• Digitalisera hela SFI, Svenska för invandrare. Varje nyanländ kan på cirka tre månader lära sig svenska utan lärarhandledning till den nivå de behöver för att leva, verka och anpassa sig till det svenska samhället.

Vi måste tänka om från grunden och utnyttja alla de enastående nya möjligheter som den teknisk-ekonomiska utvecklingen har gett oss. Vi måste engagera företrädare för ny teknik, ekonomi, organisation och finans i skolutvecklingen samt skapa nya utbildningsföretag.

Utbildningsdepartementet kan omedelbart starta genom att återinföra Myndigheten för skolutveckling och besätta den med representanter för ny teknik, ekonomi, organisation och finans från svenskt samhälle och näringsliv.

Låt också Skolkommissionen utreda de utsökta möjligheterna att med teknik skapa en förstklassig skola. Sverige kan i dag ta initiativet till att leda den skolutveckling som hela världen väntar på.

Lennart Swahn

Tidigare Utbildningsexpert vid Världsbanken, UNESCO and ILO