Innovation

Ny sniffare upptäcker kärnvapen snabbare

FOI:s nya sniffare upptäcker snabbt om någon sprängt kärnvapen. Resultatet kan sedan användas för att avslöja vem som har sprängt.

Publicerad

Prototypen för den nya kärnvapensniffaren står i ett rum med bullriga fläktar i FOI:s lokaler i Kista. Här har den testats i tre månader.

Via en slang från taket tar instrumentet in stora mängder luft som sedan renas i flera processteg för att avgöra om den innehåller radioaktiva isotoper av gasen xenon.

Känsligheten är hög. Instrumentet ger utslag ner till cirka 100 radioaktiva atomer per kubikmeter luft. Och det går fort. Efter 13,5 timmar har 40 kubikmeter luft processats och ett första resultat levereras.

Prototypen kallas Sauna III och är en vidareutveckling av de tidigare Sauna-modellerna som FOI har tagit fram. 36 sådana instrument finns utplacerade på olika platser i världen för att detektera kärnvapenprov.

Mattias Aldener Foto: Linda Nohrstedt
Mattias Aldener Foto: Linda Nohrstedt

Läs mer:

Förbättringarna har framför allt åstadkommits i processtegen där luften renas för att få fram de tre milliliter xenon som krävs för att mäta om gasen innehåller radioaktiva isotoper.

I början av veckan visades den nya kärnvapensniffaren för utrikesminister Margot Wallström.

– Att kunna verifiera och bevisa att kärnvapenprov har ägt rum är väldigt viktigt för trovärdigheten för varje organisation som vill begränsa kärnvapensprängningar, säger Margot Wallström till Ny Teknik.

Uppsalaföretaget Scienta Sensor Systems ska nu börja tillverka den nya kärnvapensniffaren. De kunder som redan har köpt det äldre Saunasystemet erbjuds att uppgradera det till Sauna III.

Johan Bäckström Foto: Linda Nohrstedt
Johan Bäckström Foto: Linda Nohrstedt

Läs mer:

Om kärnvapensniffaren ger utslag på radioaktivt xenon kan forskare via analyser av luftmassornas rörelser avgöra var kärnvapnet har detonerats. Seismiska mätningar av vibrationer i marken kan stärka bevisen.

– Och vet du var sprängningen har inträffat brukar det vara lätt att avgöra vem som har gjort det, säger Mattias Aldener.

Förhoppningen är att det ska bli enklare att avgöra om någon stat bryter mot provstoppavtal.

– Och ju bättre instrumenten blir, desto mindre är risken att någon försöker bryta mot avtalen, säger Mattias Aldener.

Xenon

Avtalet CTBT (The Comprehensive Nuclear-Test-Ban Treaty) öppnades för underskrift 1996 och förbjuder detonation av kärnvapen.

183 länder har skrivit under avtalet och 164 av dessa har också ratificerat det, vilket innebär att avtalet blir juridiskt bindande i länderna. Detta gäller tre av kärnvapenstaterna: Frankrike, Ryssland och Storbritannien.

Men det saknas underskrift från åtta länder innan CTBT kan träda i laga kraft. Dessa åtta är Kina, Egypten, Indien, Iran, Israel, Nordkorea, Pakistan och USA.

Organisationen CTBTO (The Preparatory Commission for the Comprehensive Nuclear-Test-Ban Treaty Organization) har ett nätverk av instrument, bland annat Sauna-system, för att säkerställa att eventuella kärnvapenprov upptäcks.

Xenon är en ädelgas som förekommer i stabila isotoper i små mängder i jordens atmosfär. För att detektera kärnvapenexplosioner används fyra instabila isotoper.