Opinion
”Låt ai hitta rätt företag till bidraget”
DEBATT. Ansökningsprocessen för företag som söker utvecklingsbidrag är onödigt krånglig och tidsdödande. Men artificiell intelligens kan hjälpa till att få fart på processen enligt, Robert Gabrielsson på Koinor Future.
I dag finns all information om företagens ekonomi, deras plats på marknaden, branschens framtidsutsikter med mera, tillgänglig i en mängd digitala register. Digitalt tillgängligt finns även all information om utvecklingsmedel, såväl EU-bidrag som statliga och regionala bidrag. Men varför finns inte en process som matchar ihop vad företag och näringspolitik vill uträtta? Det skulle effektivisera hanteringen av ansökningar, både för företagen och för de organisationer som ansvarar för utvecklingsmedlen.
Samla alla EU-bidrag, statliga och regionala bidrag i en gemensam portal. Låt företagen logga in och därefter redogöra för mål, syfte och tillvägagångssätt för sitt utvecklingsprojekt. Resten sköter en automatiserad process med stöd av artificiell intelligens, ai, som förmår ge avancerad rådgivning om kriterier för bidrag och smart analys av relevansen i utvecklingsplanerna. På basis av analysen ges även förslag till tidsramar, avrapportering och redovisningskrav.
AI-processen kan tipsa om viktiga faktorer för framgång, redan genomförda projekt att dra lärdomar av samt värdefull information som kan hämtas på nätet. Rådgivningen ska vara snabb, företagsindividuell och begriplig. Snabbheten i ansökningsförfarandet blir på så vis beroende av hur snabbt företaget självt väljer att gå fram. Med hjälp av ai blir ansökan till en dialog.
Om bidraget beviljas hjälper ai-processen till att lägga en projektplan med rapporteringspunkter och tidpunkter för utbetalningar. Under projektet kan ai användas för rådgivning i den takt som resultat rapporteras in.
Om ansökan avslås kan företaget begära traditionell bedömning av en tjänsteman, vilket kan göras relativt snabb eftersom så mycket bakgrundsdata redan är insamlad.
Genom systematisk återkoppling av resultat och utvärderingar blir processen allt effektivare och bättre på att sköta sitt jobb. Följeforskning bör integreras i systemet.
Sett ur företagens perspektiv är fördelarna uppenbara, snabb hantering, likvärdig och personoberoende behandling över hela landet och lättillgänglig värdefull support. Sett ur samhällets/bidragsgivarnas synvinkel finns mycket att vinna. Effektiviserad handläggning med hög kapacitet, möjlighet till samlad och individualiserad information om bidragens värde och effekt samt bättre möjligheter att vid behov hålla hög sekretess.
Den här typen av disruptiv digitalisering har inte bara en plats på kommersiella marknader, utan behövs även i det byråkratiska systemet - kanske särskilt där. Hur kan man komma igång? Bidragsaktörerna kan låna in ai-experter som jobbar integrerat i befintliga system med uppgift att göra systemen intelligentare på kunders villkor. Hög transparens aktörerna emellan ger turbo till arbetet. Tillväxtverket kan vara den som sätter bollen i rullning.
Robert Gabrielsson
Koinor Future
Konsulter som utbildar företag att bygga digital kompetens.