Han hade varit en av de ledande i Manhattanprojektet, men efter Hiroshima och Nagasaki sadlade han om och började forska om jordens tidigaste utveckling och livets uppkomst.
Harold Urey hade varit chef för uranisotopseparationen under Manhattanprojektet. Det gällde att ur naturligt uran få fram och renframställa den klyvbara uranisotopen 235U, den enda som kunde användas i kärnvapnen.
Att Urey valts för uppdraget var inte så konstigt. Han var världens ledande expert på isotoper, och han hade fått Nobelpriset i kemi 1932 för sin upptäckt av deuterium – tungt väte.