Jätteupprustning en ”oerhörd” utmaning för försvaret

Med stöd av S, MP, C och L väntas riksdagen säga ja till regeringens försvarsproposition.

– Detta är den största satsningen sedan 50-talet, sade försvarsminister Peter Hultqvist (S) i debatten inför beslutet.

Försvarspropositionen för 2021–2025 lägger grunden för en ny krigsorganisation som ska vara klar till 2030. Försvarsbudgeten kommer att växa från 2020 med nästan 29 miljarder kronor till 89 miljarder 2025.

– Det tar tid att bygga militär förmåga. Försvarsmakten kommer att ha oerhörda utmaningar, sade Hultqvist i debatten.

– Det här kommer inte att bli någon enkel seglats. Vi kommer att ha utmaningar på ekonomin, på personalförsörjningen, på materielsystemen, på leveranser och på utbildning.

Fokus på armén

Försvarsmaktens krigsorganisation ska växa från dagens 60 000 till 90 000 befattningar 2030. Där ingår civilanställda och hemvärn.

Flera nedlagda regementen återinrättas för att utbilda fler soldater. Antalet värnpliktiga som ökar till 8 000 årligen från 2025. Det är en dubblering jämfört med 2019.

Tonvikten på försvarets förstärkning ligger på armén. Armén förstärks bland annat med en tredje mekaniserad brigad i Skåne. En brigad består av cirka 5 000 soldater. Dessutom tillkommer en reducerad, motoriserad brigad, det vill säga utan stridsvagnar, som ska försvara Stockholm.

Armébrigaderna ska få ett upprustat artilleri som stöd. Antalet fälthaubitsar ökar från 24 till 72.

I marinens krigsorganisation utökas antalet ubåtar från fyra till fem. Dagens sju korvetter behålls, men två modifieras 2021–2025 och två byts ut under perioden 2026–2030. Fartyg uppgraderas också med robotluftvärn.

Korvetterna får också nya sjömålsrobotar. Västkusten ska få en egen amfibiebataljon för sitt försvar.

Flygvapnet kommer att ha 80–100 stridsflygplan i framtiden, både av den äldre Gripenmodellen C/D och 60 av den nya modellen E.

Ytterligare jaktrobotar och nya sensorer ska anskaffas. Plan ska också kunna utrustas med långdistansrobotar för markmål. Sådana långdistansvapen ger möjlighet att slå till mot baser i Ryssland.

Räcker pengarna?

Även Moderaterna och Kristdemokraterna stödjer den försvarspolitiska inriktningen, men varnar för att försvarsbeslutet blir underfinansierat. De ville ha utfästelser om ytterligare höjningar av försvarsanslagen även efter 2025. Därför röstar de inte för regeringens försvarsproposition i dag.

Hultqvist hävdar att inget av de tidigare förvarsbesluten har varit så genomarbetade vad gäller ekonomin som detta.

– Så långt vi kan se så vilar det här på en solid grund, sade Hultqvist i debatten.

– Men det finns inget som kan garantera att det inte blir fördyringar och förändringar de kommande fem åren.

Försvarsbeslutet innebär att partierna ska se över det ekonomiska läget i en så kallad kontrollstation 2022.

Tre månader målet

För att genomföra hela den tänkta upprustningen till 2030 väntas mer pengar behövas efter 2025. Den finansieringen blir dock en fråga för nästa försvarsbeslut för 2026–2030.

Målet med upprustningen är att Sverige ska kunna klara sig i kris och krig i tre månader, tills internationell hjälp kommer. När det målet är nått uppgav dock Hultqvist inte i riksdagsdebatten.

– Det blir en avsevärt starkare försvarsmakt 2025 än vad vi har i dag, sade han.