Digitalisering

Höstbudgeten: Mindre pengar till it-ministern

Det är delposten ”driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation”, som får kraftigast neddragning i höstbudgeten. Neddragningen beror främst på att bredbandspengarna flyttas bort från PTS till Landsbygdsprogrammet. Foto: Scanpix
Det är delposten ”driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation”, som får kraftigast neddragning i höstbudgeten. Neddragningen beror främst på att bredbandspengarna flyttas bort från PTS till Landsbygdsprogrammet. Foto: Scanpix

Anslagen till it-samhället minskar i höstbudgeten. Sofia Holmgren på näringsdepartementet svarar på varför.

Publicerad

Enligt höstbudgeten får it-minister Anna-Karin Hatt en halv miljard kronor nästa år. Det är något mindre än årets budget på 526 miljoner kronor. En minskning på ungefär fem procent.

Betydligt mindre pengar föreslås dock till it-ministern år 2015. Då har anslagen sjunkit med hela en tredjedel, ner till 350 miljoner kronor. Ungefär den anslagsnivån fortsätter de två påföljande åren - om nuvarande regeringen får bestämma - 343 miljoner kronor 2016 och 344 miljoner kronor 2017.

Det är delposten ”driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation”, som får kraftigast neddragning. Först en minskning från årets 273 miljoner kronor, till 250 miljoner kronor 2014 och 120 miljoner kronor 2015.

I det området ingår de viktiga bredbandspengarna, det vill säga stödet för bredbandsprojekt i ”områden där utbyggnaden inte genomförs på marknadsmässig grund”.

Sofia Holmgren, jobbar med budgetsamordning på näringsdepartementet.

Varför minskar satsningen på it i höstbudgeten?

- Det är egentligen ingen större minskning. Neddragningen beror främst på att bredbandspengarna flyttas bort från PTS (Post- och telestyrelsen) till Landsbygdsprogrammet, som Jordbruksdepartementet har ansvar för, säger Sofia Holmgren.

Nuvarande anslag till bredband inom landsbygdsprogrammet löper ut 2014. Under fyraårsperioden 2008-2014 har regeringen anslagit 1,4 miljarder kronor på bredbandsutbyggnaden. Detta innebär att tillsammans med tillgängliga EU-medel har närmare 2 miljarder kronor satsats, skriver regeringen i höstbudgeten.

Vad händer med bredbandsstödet efter 2014?

- Bredbandspengarna styrs av EU-beslut, som fattas i höst, så hur mycket pengar det blir är inte bestämt ännu, säger Sofia Holmgren.

Enligt PTS har privata företag och staten satsat i snitt 8,6 miljarder kronor per år i fasta och mobila bredband de senaste åren. Den statliga andelen är alltså en mindre del.