Hon ska utreda hemlig dataavläsning

Regeringen - med inrikesminister Anders Ygeman (S) som föredragande - tar i dag på morgonen beslut om att tillsätta en utredning kring huruvida polisen, Säpo, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Tullverket ska få rätt att placera trojaner (spionprogram) i datorer, mobiler, paddor och annan elektronisk apparatur - i syfte att avlyssna användaren/användarna.

Petra Lundh ska leda utredningen. Hon är sedan 2012 lagman vid Södertörns tingsrätt och har tidigare varit utredningssekreterare i kommittén som granskade brottsutredningen kring mordet på Olof Palme, och granskat polisens arbete i samband med Göteborgskravallerna.

Nu ska hon ta reda på om så kallad hemlig dataavläsning behövs - och kan vara en effektiv metod - inom brottsbekämpningen. Bakgrunden är att internettrafik allt oftare krypteras. Polisen kan visserligen få del av krypterade meddelanden via tillstånd om hemlig avlyssning - men de har i dag inte rätt att kräva att få den i klartext av leverantörer av internetbaserade tjänster.

Bara leverantörer av traditionell telefoni har i dag skyldighet att anpassa sina tekniska system så att de kan lämna ut dekrypterad trafik, enligt regeringen.

Exakt vad hemlig dataavläsning är, eller hur det ska definieras är inte fastställt.

Som utgångspunkt beskriver regeringen att polisen skulle få använda tekniska hjälpmedel för att i hemlighet ta sig in i en dator (eller liknande kommunikationsutrustning) - för att få information om hur den i realtid används och för att ta del av lagrad information.

"Detta kan t. ex ske genom att en hård- eller mjukvara placeras, antingen fysiskt eller elektroniskt, via en eller flera trojaner, i en användares tekniska utrustning.”

Anders Ygeman säger dock till Ny Teknik att:

– Det finns inget förslag om att den nya lagstiftningen skulle innebära ett krav på att det byggs in säkerhetshål i datorer och mobiler. Vilka metoder som ska tillåtas för de brottsbekämpande myndigheterna att använda är just vad utredningen syftar till att klarlägga, men det är inte aktuellt med en lagstiftning som ställer krav på externa aktörer att anpassa sin mjuk- eller hårdvara för de brottsbekämpande myndigheternas ändamål.

Utredaren ska utgå från dagens olika tekniska möjligheter att injicera utrustning med trojaner, och också granska vilka svårigheter de kan föra med sig.

Det kan handla om risken för att polisen ska bli upptäckt eller för att brottslingarna anpassar sig och ser till att oftare byta ut sina datorer eller mobiler.

Hon ska också klargöra om intresset att upprätthålla ett starkt skydd för den personliga integriteten - som ju regleras i olika författningar om mänskliga rättigheter - ger utrymme för att införa hemlig dataavläsning.

Dessutom ska hon undersöka om metoden ska införas som ett hemligt tvångsmedel, och analysera vad detta skulle innebära.