Samhälle
Hackerverktyg till polisen stöttas av partierna

VALET 2018. Polisen vill få lov att hacka misstänktas datorer för att kunna ta del av data innan den krypteras. En utredning ligger klar på regeringens bord – och det råder bred politisk enighet i frågan.
I november presenterades en utredning som föreslog att svensk polis skulle få tillgång till ett nytt tvångsmedel som kallas för hemlig dataavläsning. Det innebär i grova drag att polisen skulle få möjlighet att i hemlighet hacka en misstänkt persons dator eller telefon för att kunna komma åt innehållet.
Polisen har under flera års tid påtalat ett behov av att få de här befogenheterna. Orsaken stavas krypterad kommunikation.
Allt mer av kommunikationen som skickas över nätet krypteras så att den blir svår eller omöjlig för en utomstående att läsa. Enligt utredningen är runt 90 procent av all avlyssnad internettrafik krypterad.
Samtidigt har allt fler telefoner och datorer fått funktioner som gör att filerna i lagringsminnet automatiskt krypteras när du låser eller stänger av enheten.
Det blir ett hinder i polisutredningar där stora mängder bevis kan bli oåtkomliga och diskussioner mellan kriminella kan ske i hemlighet bara de laddar ned rätt app. Om polisen får tillgång till hemlig dataavläsning är tanken att de ska kunna läsa av datan innan den krypteras.
Förslaget har varit kontroversiellt. Många kritiker anser att det räknas som en allvarlig integritetskränkning, det skriver också bland annat Datainspektionen i sitt remissvar.
– Hemliga tvångsmedel är speciella eftersom de ger staten rätt till en långtgående övervakning och kontroll över medborgarna. Det ställer särskilda krav på lagstiftningen, sa Jonas Agnvall som är jurist på Datainspektionen i en intervju med Dagens Nyheter i våras.
Datainspektionen är inte helt mot att polisen ska få tillgång till de här verktygen, men poängterar i sitt remissvar att det ska vara tydligt att hemlig dataavläsning bara får användas när det finns väldigt goda skäl och handlar om mycket grova brott.
Vill skydda den personliga integriteten
Hemlig dataavläsning kommer, om det införs, förmodligen att användas i begränsad omfattning. Utredningen räknar med en ökad kostnad hos polisen med 100 miljoner kronor om året, vilket beräknas räcka till 20–30 insatser per år.
Enligt Ny Tekniks enkät råder en bred politisk enighet om att hemlig dataavläsning behövs – så länge lagen utformas på ett sätt så att den personliga integriteten inte riskeras i onödan.
Vänsterpartiet är de enda som svarar att de inte vill ge polisen de här befogenheterna. Miljöpartiet och Liberalerna väljer att inte ge ett tydligt svar på frågan men verkar inte negativt inställda, däremot måna om att lagen skrivs på ett sätt som skyddar den personliga integriteten.
”För Miljöpartiet är det viktigt att det görs en avvägning mellan å ena sidan intresset att klara upp brott och å andra sidan intresset av integritet”, skriver Miljöpartiet.
Liberalerna menar att bristen på hemlig dataavläsning ”försvårar för de brottsbekämpande myndigheterna i de fall då den brottsmisstänkte använder sig av krypterade tjänster”, men säger samtidigt att det måste göras en ordentlig integritetsavvägning.
Ungefär samma brasklapp återfinns hos både Socialdemokraterna och Centerpartiet som i övrigt är för att införa hemlig dataavläsning. Utredningen om hemlig dataavläsning behandlas just nu på regeringskansliet och föreslås träda i kraft den första april nästa år och lagen föreslås gälla på prov i fem år.