Gleechi ger robotar en hjälpande hand

Homunculus brukar representeras som en liten människa med enorma händer. Tanken är att visa hur mycket av sin processorkraft hjärnan lägger på händernas motorik och känsel. Därför har det i årtionden också varit beräkningsmässigt svårt att få robotar att använda fingrar på samma sätt som människor.

Men svenska Gleechi har knäckt, eller åtminstone skrivit, koden.

– Vi gör det möjligt att animera handinteraktion i realtid. Och vi har gjort det möjligt för robotar att greppa objekt utan att någon förprogrammering krävs, något som tidigare inte varit möjligt, säger Jakob Johansson, vd på Gleechi.

Att animera händer är vare sig särskilt svårt eller spännande. Att ”animera handinteraktion i realtid” är något helt annat. Det betyder att Gleechis algoritmer får mjukvaran att klura ut hur användaren använder sina händer och fingrar och representerar dessa exakta rörelser i en vr-miljö i realtid.

”Vi ser två stora revolutioner komma nu”

Det Gleechi tidigt insåg var att den problematik robotar dragits med vad gäller förmågan att greppa objekt förmodligen skulle vara samma typ av problematik som uppstår i virtuell verklighet, när en människas rörelser i den verkliga världen ska översättas till identiska rörelser i den virtuella.

– Exakt. Vi är ett bolag som fokuserar på att möjliggöra naturlig interaktion för människor i den digitala världen, samt mellan robotar och människor. Vi ser två stora revolutioner komma nu. Människor börjar i högre grad kliva in i den digitala världen och flexibla robotar börjar närma sig oss i vår värld. För båda är det extremt viktigt att det finns ett vettigt gränssnitt, säger Jakob Johansson.

Gleechi använder artificiell intelligens, mer specifikt en viss typ av prediktiva algoritmer, för att låta sin programvara förutspå hur vi kommer att greppa ett objekt. Programvaran blir bättre ju mer inlärningsdata den matas med, något som jämfört med äldre metoder är relativt enkelt att anskaffa i vr. Över tid blir handinteraktionen för både människor i vr-miljöer, liksom för fysiska robotar, bättre och bättre.

– Vi har gjort det möjligt för en Yumi-robot (en så kallad cobot, eller samarbetande robot, som ABB utvecklat) att greppa över 1000 olika instrument. I vanliga fall kan varje enskilt instrument ta två veckor för en operatör att programmera.

När Ny Teknik talar med Jakob Johansson befinner han sig på en sjukvårdskonferens i Göteborg. Gleechis teknik testas som en lösning för rehabilitering av strokepatienter. Johansson berättar också att ”en stor amerikansk spelutvecklare” ska användas deras teknik i en ”kommande lansering”.

Fokus på tillverkningsindustrin

Men båda dessa vitt skilda marknader rör inte på sig med den hastighet en snart fyra år gammal startup som Gleechi kräver. Därför lägger de just nu mest fokus på tillverkningsindustrin.

– Det är där vi ser att det finns en marknad idag.

Planen är att erbjuda företagens anställda träning på ”sällan-momenten”.

– De måste lära sig hantera stora maskiner, men det är alldeles för farligt och dyrt att träna på det i verksamheten. 600 miljarder dollar bränns upp varje år på grund av driftstopp som är onödiga. Det är ofta arbetsmoment som bara uppstår någon gång per år. Med fyra skiftlag stöter man som anställd bara på det vart fjärde år. Men med vr-teknik kan man lära sig utföra momenten. Det finns en enorm potential, säger Jakob Johansson.

Två av deras samarbetspartners är franska jättebolaget Saint-Gobain och svenska skogsindustriföretaget Billerud Korsnäs.

– För de här bolagen är det extremt viktigt att folk gör rätt saker när fel uppstår. Men idag kan träningen bestå av att memorera ett sexsidigt dokument som anger i vilken ordning de ska dra i ventiler. Det är ju hopplöst för till och med ett läshuvud att memorera.

Jakob Johansson är ansiktet utåt för Gleechi men är noga med att framhålla ”hjältarna i bolaget”, Dan Song och Kai Hübner, som också var med och grundade företaget. Gleechis teknik bygger på åtta års forskning inom robotik vid KTH.

– Det är världsledande forskning, Dan har vunnit internationella priser för den. När virtual reality kom slog vi vad om det skulle gå fort och det har gått fort. Samtidigt har vi som bolag försökt vara ganska hårda med att hitta problem vi kan lösa här och nu.

Inkluderar människor med funktionsnedsättningar

I Steven Spielbergs aktuella film, Ready Player One, är naturlig handinteraktion i virtuell verklighet något självklart. I filmen ägnar rollfigurerna stora delar av sina liv i vr-miljöer.

– Men det som är synd med filmen är den primtiva synen på vr. Det är snabba bilar, man ska skjuta saker, det ska vara extremt hela tiden. Till skillnad från boken som lyfter fram hur fundamentalt vr kommer att förändra många andra områden. Jag tror till exempel att vi kommer att lära oss saker på helt nya sätt, på hjärnans villkor.

Under en tid har Gleechi testat en version av sin teknik som inkluderar personer med Aspergers syndrom, dyslexi, adhd eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

– Vi har upptäckt att det finns jättestor potential. Vissa personer har svårt att ta till sig något abstrakt och omsätta det i praktiken. Men i vr kan man lära sig genom att göra. Det är superhäftigt.