Digitalisering
Framtiden för datalagring avgörs i domstol
På ena sidan en svensk operatör och brittiska parlamentariker, på andra svenska och brittiska staten. Nu avgörs framtiden för EU:s lagring av trafikdata.
Publicerad
Iklädda vinröda kåpor med vita kragar tog femton domare i EU-domstolen i förra veckan sig an ett svenskt och ett brittiskt klagomål. På spel står de europeiska polis- och underrättelsemyndigheternas möjligheter att begära ut uppgifter från operatörerna kring var deras kunder befunnit sig, vilka de pratat med, hur de surfat, med vilken utrustning och via vilka nät och basstationer. Sådana metadata avslöjar individers platsdata, rörelsemönster och kopplingar till andra personer.
EU-direktivet bakom de nationella reglerna kom för nästan tio år sedan och har varit mycket kritiserat. Frågan som diskuteras just nu är om svenska operatörer ska tvingas fortsätta lagra all trafikdata i sex månader?
Nej, menar man på operatören Tele2, som är part i det svenska målet som är uppe i Kammarrätten i Stockholm. Domstolen vill nu att EU-domarna tolkar huruvida de svenska lagringsreglerna som infördes 2012 bryter mot rättighetsstadgan, i ett förhandsavgörande. Svenska statens representant Anna Falk på UD anförde i förra veckan att det är omöjligt att i förväg veta vem som ska begå brott. Därför måste insamlingen gälla alla och ha generell karaktär.
Men David Davies, brittisk konservativ parlamentariker, som tillsammans med en Labour-ledamot, dragit egna landets lagringsbestämmelser (Dripa-akten) till EU-domstolen, kontrar på Twitter:
– Reglerna gör oss alla till brottsmisstänkta.
Få inblandade vågar spekulera kring utgången av rättsprocessen, även om mycket tyder på att domstolen kommer att kritisera de svenska reglerna. Andra länder har redan eller är på väg att införa begränsningar och nya modeller. Tyskland uppges ha minskat lagringstiden till sex-tio veckor.
Den 19 juli ska den danske generaladvokaten Henrik Saugmandsgaard Øe lämna sitt yttrande. Sådana är ofta vägledande för domstolsbesluten, som landar några månader därefter. Då kan äntligen tydliga besked komma.
Knäckfrågan för de femton är hur datalagringen kan inskränkas så att den uppfyller kriteriet strikt nödvändig - samtidigt som polisen får bra verktyg att stoppa terrorn med.
Enligt Mårten Nordlander, chef för teknisk inhämtning på SSI, Sektionen för särskilda insatser, inom Noa, (före detta Rikskrim), har polisen inte börjat föra någon statistik än över det samlade antalet förfrågningar om trafikdata som polisen står för. Enligt Tele2 hanterar man i storleksordning 10 000 slagningar i månaden efter förfrågningar från polisen och andra brottsbekämpande myndigheter angående trafikdata i sina databaser.
I fjol våras uppgav polisöverintendent Sören Clerton att man ville få bättre kontroll över bevisinsamlandet. Han berättade då att man diskuterade att minska antalet handläggare inom polisen som får ta sådana beslut och att skapa ett it-system för hanteringen. Men i dag ett år senare har inget av detta har kommit till stånd, enligt Mårten Nordlander.
