Fem länder står för hälften av plastskräpet i haven

Plasttillverkningen i världen fortsätter att öka. Från 230 miljoner ton 2005 till 322 miljoner ton 2015. Störst producent av plastmaterial är Kina, som står för nära en tredjedel av världsproduktionen.

– Plast är ett resurseffektivt, lätt och starkt material, säger Nils Hannerz, forsknings- och innovationschef på kemiföretagens branschorganisation Ikem.

Inom fordonsindustrin används plastkomponenter för att minska vikten på bilarna och därmed deras bränslekonsumtion. Även inom livsmedelsindustrin pekar Nils Hannerz på att det kan vara en resursmässig vinst att använda mer plast genom att mat kan hålla sig längre.

– Plast kräver resurser att producera, men den stora resursslukaren i livsmedelskedjan är produktionen av maten. Om mindre mängd mat förstörs så sparar det resurser, säger han.

Läs mer:

Nackdelen med användningen av plast är att den leder till nedskräpning, både på land och i hav. Det kan skada växt och djurliv, till exempel genom att djur trasslar in sig eller äter plastvaror.

Ett uppmärksammat fall inträffade i februari i år när en sjuk val påträffades utanför norska kusten. Magsäcken var full av plast, bland annat omkring 30 plastpåsar, och tom på föda.

År 2050 kan haven innehålla mer plast än fisk om plastanvändningen fortsätter att öka, enligt en beräkning av Ellen MacArthur Foundation förra året.

För ett par år sedan beräknade australiska och amerikanska forskare att 192 länder genererade 275 miljoner ton plastavfall år 2010. Mellan 5 och 13 miljoner ton bedömdes hamna i haven.

Forskarna kom fram till att fem länder (Kina, Indonesien, Filippinerna, Vietnam och Sri Lanka) stod för ungefär 50 procent av plastskräpet i haven.

Trots att de största nedskräparna tycks finnas i Asien anser IVL:s avfallsexpert Åsa Stenmarck att det finns all anledning för Sverige att engagera sig i plastproblemet i haven.

– Vi har ett gemensamt ansvar för vår planet och vi i Sverige bidrar till att mycket plastavfall kom-mer från Asien eftersom mycket vi använder produceras där, säger hon.

Läs mer:

Regeringen utsåg i höstas Åsa Stenmarck till särskild utredare. Hon ska identifiera plastens miljöproblem och föreslå åtgärder för att minska problemen.

Samtidigt som Åsa Stenmarck gärna poängterar plastens fördelar tycker hon att vi överanvänder plast.

– Jag tror inte helt att det går att byta ut plast, men kanske på vissa ställen och då bör det göras. Det kan till exempel gälla engångsartiklar eller plast i byggnation, säger hon.

Plastindustrin arbetar på olika sätt för att minska de negativa miljöeffekterna av plast. Till exempel har Förpacknings- och Tidningsinsamlingen och Ikem publicerat tips på hur varor kan utformas för att underlätta den mekaniska återvinningen.

– Det handlar till exempel om att undvika mörka färger eftersom sorteringen i Sverige sker med infraröd teknik och svarta produkter inte kan detekteras. Man kan också undvika att trycka för mycket text eller etiketter på förpackningen, säger Lena Lundberg på Ikem.

Plastindustrin deltar också i projektet Waste Free Oceans som samlar in och återvinner marin plast. Nyligen skickades utrustning i form av stora, flytande håvar till Bombay i Indien, där de ska användas för att rena en av de mest förorenade floderna.