Datainspektionen: Tveksamt om Rikskrim behöver signalspaning

Datainspektionen är kritisk till att ge kriminalpolisen tillgång till underrättelseinformation som inhämtats via signalspaning.

- Vi utesluter inte att den öppna polisen har tillräckliga skäl men det saknas en tillräckligt djup och ingående analys som påvisar det, säger generaldirektören Göran Gräslund i ett pressmeddelande.

Justitiedepartementet föreslår i en promemoria att såväl Säpo och Rikskrim (den öppna polisen) ska få tillgång till uppgifter om misstänkta grova, gränsöverskridande brott via signalspaning. (Läs tidigare artikel på Ny Teknik:

Polisen ska medges möjlighet att beställa uppgifterna via FRA, Försvarets radioanstalt, som är den civila myndighet som i dag bedriver signalspaning i kabel (internet och telekom) och tråd (radio, satellit och telekom). I dagsläget sker spaningen bara på uppdrag av regeringen, regeringskansliet och Försvarsmakten.

Men enligt Datainspektionen är det osäkert om kriminalpolisen behov av signalspaningsuppgifter verkligen väger tyngre än medborgarnas lagstiftade integritetsskydd.

Justitiedepartementet verkar ha utgått från att Rikskrims underrättelsebehov ”per automatik är de samma som för Säpo” och ”den personuppgiftsbehandling som signalspaningen ger upphov till anses, utan närmare motivering, i stor utsträckning väga tyngre än enskildas motståenden intressen”, skriver myndigheten i ett mycket kritiskt remissvar på måndagen.

Grundlagen kräver att man gör en analys av proportionalitet i integritetsinskränkningen, hävdar nu Datainspektionen. Bland annat måste man utreda vilka konkreta underrättelsebehov som kan tillgodoses via signalspaning.

Polisens möjligheter att beställa signalspaning via FRA togs bort i samband med att riksdagen antog den omdiskuterad lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamheten för några år sedan.

Läs Datainspektionens yttrande här

Läs även artiklarna: