Civila order ska försvara hotat Foi

Intensivt. Verkligen intensivt. Så beskriver Madelene Sandström sina första 100 dagar som generaldirektör för Totalförsvarets forskningsinstitut, Foi. Hon tar över ett forskningsinstitut som står inför en ny hotbild. Försvaret utreder kraftiga neddragningar, som riskerar att spilla över på Foi och dess närmare 1 300 anställda.

Då kan civila uppdrag vara en räddning. Madelene Sandströms uttalade ambition är att på sex år öka de civila uppdragen från dagens blygsamma 2-3 procent till hela 30 procent, även om hon förnekar att det skulle vara en strategi för att möta ett neddragningshot.
Civilsatsningen är emellertid ingen liten utmaning. Redan Fois föregångare Foa försökte öka de civila uppdragen, men gick bet. Uppgiften blir inte lättare i ett läge där många svenska forskningsinstitut är hårt trängda och svenska storföretag skär ned sin egen forskning och utveckling.

Du vill öka de civila uppdragen från dagens 2-3 procent till 30 procent om sex år. Vilka ser du som tänkbara kunder?

- Det kan vara exempelvis blåljus- och beredskapsmyndigheter. Men vi sätter inga gränser. Vi kan vända oss till bil-, flyg- och rymdindustrin, krockkuddstillverkare, kartritare och kanske vaktbolag.

Redan Foa hade ambitionen att öka den civila forskningen men lyckade inte. Varför skulle ni lyckas?

- För att jag vill det! Skämt åsido, visst har ambitionen funnits i minst 15 år. Men försvaret har gett Foi så mycket att göra så vi har inte haft tid att organisera oss för att arbeta mer civilt.

Det svenska försvaret bantar, den svenska försvarsindustrin blir allt mer utlandsägd. Behöver vi verkligen ett svenskt försvarsforskningsinstitut?

- Jag skulle vilja säga att vi behöver det mer än någonsin. Försvaret var tidigare anpassat för den stora invasionen. Nu ska vi ha ett nätverksbaserat försvar och kunna göra insatser utomlands ihop med andra länder. Foi ska utveckla tekniska lösningar för den nya rollen.

Kan du ge konkreta exempel?

- Ett fartyg kanske använder elektronik som passar svenska system och bräckt vatten, men nu ska fartyget användas vid en insats tillsammans med andra i saltvatten. Då måste fartyget förmodligen anpassas för det.

- Ett annat exempel är sensorer som måste kunna kommunicera på ett nytt sätt i det nätverksbaserade försvaret.

Försvaret och försvarsindustrin blir allt mer internationella. Kan inte det svenska försvaret anlita något utländskt försvarsforskningsinstitut i stället för Foi?

- Jo, det vore säkert möjligt, på samma sätt som försvaret kan köpa materiel utomlands. Men forskning köper man inte rakt över disk, det är en process att komma fram till vad man behöver och att kunna använda det man köper. Närheten och kunnandet om svenska förhållanden är viktiga. Dessutom har Foi ett stort internationellt kontaktnät. Och vi är minst lika bra som de utländska instituten.

Hur samarbetar Foi internationellt?

- Vi samarbetar med organisationer, universitet, specialinriktade institut och försvarsforskningsinstitut i bland annat England, Tyskland, Holland, Frankrike, Italien och USA. Det har varit en enorm utveckling de senaste åren. 1995 hade vi fem internationella samarbetsprojekt, i dag har vi mellan 100 och 150.

Kan du ge något exempel?

- Vi hade ett stort möte i Linköping i somras om IR-sensorer där vi fick möjlighet att testa system från en handfull länder.

- Andra exempel är samarbete om explosiva ämnen och skydd mot biologiska och kemiska vapen. Ja, listan kan göras lång.

Varför är det viktigt för Foi att samarbeta med andra länder?

- Vi behöver jämföra oss med andra för att vara konkurrenskraftiga internationellt. Dessutom är Europas satsningar på försvarsforskning bara 35 procent av USAs. Genom att samarbeta stärker vi Europas ställning gentemot USA. Vi får även kunskap om system som svenska soldater kan komma i kontakt med vid internationella insatser.

Vad har ni gjort för att anpassa er till det nätbaserade försvaret?

- Vi är i princip färdiga med den omställningen. I dag samverkar våra projekt och avdelningar mer än tidigare och vi har tagit ett större systemövergripande ansvar.

Vilka områden prioriterar ni och vilka har ni skurit bort?

- Vår strategi är att se till att vi är starka inom undervattensteknik, explosiva ämnen med hög energitäthet, viss radarteknik, lasersensorer och skydd mot biologiska stridsmedel.

Vad drar ni ner på?

- Så länge försvaret inte släppt något försvarsområde så kan inte jag säga "nu lägger Foi ner det här". Men vi har kraftigt reducerat forskning på aerodynamik och hållfasthet för flyg, eftersom beställningarna från försvaret och flygindustrin minskat inom dessa områden. Och vi satsar mindre på tungt pansar än tidigare.

Tvingar minskade anslag från försvaret er att ragga civila uppdrag? Försvaret utreder ju fyra olika alternativ inför nästa års försvarsbeslut, två av dem innebär kraftiga nedskärningar.

- Jag ser inte en ökning av den civila sidan som en kompensation för eventuellt minskande försvarsuppdrag. Mitt perspektiv är kanske lite naivt, men jag tycker inte det är rimligt att Foi endast används för försvaret. Vi har en stor kompetens, som borde komma resten av samhället till del.

Hur ska det gå till konkret?

- Jag försöker intressera vår egen organisation, det får inte kännas besvärligt bara för att vi får en ny typ av uppdrag. Jag håller på att rekrytera personer som ska göra Foi mer känt, kommersialisera forskningen, ta fram strategier och utveckla dialogen med andra organisationer.

Kan du ge exempel på hur era forskningsresultat kommit till användning utanför det militära försvaret?

- Vi har till exempel designat ett antal mätstationer för att mäta radioaktiva ädelgaser i luften, som vi licensierat till Uppsalaföretaget Gammadata.

Har ni några nya civila uppdrag på gång?

- Vi får successivt söka kunder, det är en lång resa. Vi har en stor mängd patent som vi inte gjort något med och som åtminstone borde gås igenom av någon som kan något om såddfinansiering eller liknande. Många forskare har redan tagit olika civila kontakter.

Svenska företag skär ned sin FoU, instituten får allt mindre anslag. Blir det inte tufft för er att konkurrera om uppdragen?

- Det är fruktansvärt olyckligt för Sverige om man inte kan utnyttja de egna instituten och om industrin dessutom skär ner sin FoU. Det kan inte vara en hållbar situation, industrin riskerar att degraderas. En sådan utveckling skulle vara ett stort misslyckande för svensk tillväxtpolitik.

Men om det ändå är så?

- Ja, det ansvaret ligger ju inte på mina axlar som generaldirektör för Foi. Det är en större fråga. Sverige måste ha en bättre interaktion mellan forskning och industri. Men om hela Sverige skär ned sin forskning och bara handlar med värdepapper så är det ju peanuts om vårt institut går en tuff framtid till mötes. Använd resultaten från svensk forskning! Inte kan det vara så att Sverige saknar riktiga industrialister?