Digitalisering
Blålaserdom gör forskare till hjälte
Uppfinnaren av blålasern, den japanske USA-professorn Shuji Nakamura, som nyligen tilldömdes 1,4 miljarder kronor i ersättning av sin förra arbetsgivare, hyllas nu av den japanska forskarvärlden. Företagsledningarna är däremot bekymrade.
Publicerad
(Artikeln är från 2004)
"Äntligen ett bevis på att det lönar sig att utbilda sig inom teknik och naturvetenskap, att man kan bli rik på innovationer. En händelse som kanske vänder ungdomens vikande intresse för forskning och utveckling."
Forskarvärldens reaktion på domstolens utslag är övervägande positiv. Man pekar också på den uppfattning som hävdar att stora uppfinningar bygger på individuella insatser, och att inte vilja se sådana är en sjuka i det moderna Japan. Om inte inställningen ändras så kommer landet se sig omsprunget av andra länder i den hårda internationella konkurrensen.
Oroliga direktörer
I direktionsrummen låter diskussionerna helt annorlunda, rapporterar tidningen Yomiuri Shimbun. Efter domen råder stor osäkerhet om det verkligen kommer att löna sig för företagen att bedriva forskning och utveckling i Japan.
"Om domstolarna ska avgöra vad som är skälig ersättning för en innovation, hur ska då företagen kunna budgetera för ersättningsbeloppen. Och varför ska bara uppfinnaren belönas? Oftast ligger det en hel grupp anställa bakom en framgångsrik uppfinning, inte minst marknadsförare och säljare."
Näringslivet finner det oacceptabelt att företagen dels ska betala lön till uppfinnaren, dels stå för laboratorieutrymmen och material, och även serva uppfinnaren med alla övriga tjänster ett företag kan ställa upp med, och sedan inte veta hur stor belastning en ersättning utgör för ekonomin.
De flesta storföretag vill helst ha både sina huvudkontor och forskningsavdelningar i landet, även när produktionen flyttas till låglöneländer.
Nu höjs röster för att patentlagstiftningen blir tydligare så att ersättningsfrågorna mellan anställda uppfinnare och företagen blir tydligt reglerade. Annars kanske företagen tvingas flytta även forsknings- och utvecklingsavdelningarna utomlands, skriver Yomiuri Shimbun.
Forskarvärldens reaktion på domstolens utslag är övervägande positiv. Man pekar också på den uppfattning som hävdar att stora uppfinningar bygger på individuella insatser, och att inte vilja se sådana är en sjuka i det moderna Japan. Om inte inställningen ändras så kommer landet se sig omsprunget av andra länder i den hårda internationella konkurrensen.
Oroliga direktörer
I direktionsrummen låter diskussionerna helt annorlunda, rapporterar tidningen Yomiuri Shimbun. Efter domen råder stor osäkerhet om det verkligen kommer att löna sig för företagen att bedriva forskning och utveckling i Japan.
"Om domstolarna ska avgöra vad som är skälig ersättning för en innovation, hur ska då företagen kunna budgetera för ersättningsbeloppen. Och varför ska bara uppfinnaren belönas? Oftast ligger det en hel grupp anställa bakom en framgångsrik uppfinning, inte minst marknadsförare och säljare."
Näringslivet finner det oacceptabelt att företagen dels ska betala lön till uppfinnaren, dels stå för laboratorieutrymmen och material, och även serva uppfinnaren med alla övriga tjänster ett företag kan ställa upp med, och sedan inte veta hur stor belastning en ersättning utgör för ekonomin.
De flesta storföretag vill helst ha både sina huvudkontor och forskningsavdelningar i landet, även när produktionen flyttas till låglöneländer.
Nu höjs röster för att patentlagstiftningen blir tydligare så att ersättningsfrågorna mellan anställda uppfinnare och företagen blir tydligt reglerade. Annars kanske företagen tvingas flytta även forsknings- och utvecklingsavdelningarna utomlands, skriver Yomiuri Shimbun.
