Miljö

Avlagda vindkraftverk kommer att skapa ”värdelösa” skrotberg

Inom 20 år måste USA ta itu med resterna efter den första generationens vindkraftverk. Då beräknas bara materialet från de avlagda turbinbladen utgöra cirka 630 000 ton skrot – utan värde.

Publicerad

Även om Europas utbyggnad av vindkraft har tappat fart växer parkerna till sig i den övriga världen. Under 2018 ökade den globala kapaciteten med 50,1 GW – till totalt 597 GW. Kina bidrog med ytterligare drygt 200 GW, medan USA:s vindkraft ökade med nära 100 GW.

I USA har man nu börjat diskutera vad som kommer att hända inom ett par årtionden när en stor mängd av vindsnurrorna har fullgjort sin livslängd. Rob Van Vleet har haft ansvar för skrotningen av Kimball, Nebraskas första vindkraftspark. Han konstaterar att 90 procent av kraftverkens delar kan återvinnas, men turbinbladen utgör ett problem eftersom dessa saknar värde.

Bladen kan återvinnas, men alternativen är få och väldigt dyra. Enligt beräkningar kommer turbinbladen inom 20 år utgöra 630.000 ton skrot – och det är en siffra som inte räknar med nyare, högre vindkraftverk med en större kapacitet.

Bidrar till miljöförstöringen

Om USA inte hittar nya lösningar är risken överhängande att materialet sprids på soptippar och därmed bidrar till miljöförstöringen. Utöver kostnaden för själva återvinningen kommer bladens format som innebär att de är dyra att transportera – och i ett svep äter de upp allt för mycket plats för konventionella soptippar.

– Om du är en mindre- eller en kommunal anläggning och det plötsligt dyker upp hundratals blad på din soptipp vill du inte använda upp den kapacitet som är avsedd för kommunens sopor på turbinblad, säger Rob Van Vleet till Science Friday.

Perspektivet är dock strikt amerikanskt. Inom EU har man ett betydligt strängare regelverk, och det finns företag som har hittat nya användningsområden för glasfibern. Ett exempel är Global Fiberglass Solutions. Det unga bolaget öppnade nyligen en ny anläggning i Texas där man återvinner bladen genom att finfördela dem, och materialet används bland annat för lastpallar och rör.