Miljö

Studie: Globalt ger returpapper större utsläpp än nytillverkat

Foto: Bas Emmen, Unsplash

Beroende på land kan det vara mindre miljövänligt att använda en bärkasse av returpapper än den som är gjort av helt ny massa. Enligt Yale och UCL är skälet att återvinningen i stora delar av världen använder smutsigare energi än pappersbruken.

Publicerad

Forskare från Storbritannien och USA har tittat på de utsläpp som återvinningen av papper alstrar globalt. Studien gjord av University College London och Yale konstaterar att hanteringen till stor del görs med fossila bränslen och el från nätet. Den svenska elmixen kommer primärt från vatten- och kärnkraft vilket innebär låga koldioxidutsläpp – men i många länder är elen i nätet producerad med kol.

Om länder med hög andel fossil energi i elmixen inte går över till att använda rena energikällor för hantering av returpapper anser forskarna att den redan smutsiga verksamheten kommer att bidra till ännu större utsläpp. Som referenspunkt för sin studie har de utgått från produktens utsläpp i världen 2012 – då stod papperet för 1,3 procent av de globala utsläppen av växthusgaser, varav en tredjedel kom från det papper som lades på deponi.

Teamet har undersökt hur papperets utsläpp av växthusgaser kan påverka klimatmålet om en temperaturökning som ligger under 2°C till 2050. De gjorde modeller för olika scenarion, och om den rådande utvecklingen håller i sig så kommer utsläppen 2050 att ligga på 736 ton koldioxid, mot 721 ton för året 2012.

Vikande trend för plast

Forskarna ser det dock som sannolikt att den vikande trenden för plast innebär en ökad pappersanvändning framöver. Och om återvinningen intensifieras utan att energianvändningen ses över, med samma bruk av soptippar, beräknas siffran öka med tio procent till 808 ton koldioxid.

Tillverkningen av nytt papper från träd förbrukar förvisso mer energi, men genom sin användning av svartlut vid tillverkningen av pappersmassa alstrar pappersindustrins produkter ändå mindre växthusgaser, enligt UCL och Yale.

Utvecklingen behöver gå åt andra hållet. En bidragande faktor skulle vara en radikal modernisering av världens soptippar, som börjar fånga in sin metangas. Det skulle pressa utsläppen till 591 ton 2050. Men utan tvekan är det en ändrad energianvändning som ger de stora vinsterna. Där kan man minska utsläppen med 98 procent till 28 ton växthusgaser. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature Sustainability.