Sensorer sorterar gamla kläder

2017-03-06 08:59  

Trasiga lakan och utslitna kläder kan få nytt liv – om de först sorteras. Nu prövas två olika tekniker: sensorer och rfid-taggar.

I Sverige försvinner 60 procent av alla uttjänta textilier i de vanliga soporna. Men även trasiga och väldigt slitna textilier som inte duger för en second hand-butik kan komma till användning som material för nya produkter.

Ett av problemen är att det inte finns utvecklade metoder för att i större skala och med hög precision sortera textilier automatiskt i olika fraktioner, som sker till exempel med plast som ska återvinnas.

Nyligen drog en pilotanläggning igång i Avesta i ett projekt som leds av IVL Svenska Miljöinstitutet. Anläggningen är den första i full skala i sitt slag i Sverige, kanske i världen. Där ska ett sensorbaserat system sortera efter fibertyp.

– Jag tror att det här kan vara den felande länken mellan textilinsamling och högkvalitativ textilåtervinning, säger Maria Elander, projektledare på IVL.

Projektet är tvåårigt och har fått stöd av Vinnova med 8,9 miljoner kronor.

– Vi vill se hur vi kan få en mer industriell hantering, och få stora mängder med homogen kvalitet. Fördelen med att sortera efter fibertyper är att det kan passa vissa återvinningsprocesser bättre, säger Maria Elander.

Allt har först sorterats för hand, och det som kan säljas för återanvändning har tagits bort.

– Det är större miljöfördelar med att återanvända en jacka än att materialåtervinna den. Då ersätter den nyproduktion. Men att materialåtervinna är bättre än att förbränna jackan, säger Maria Elander.

Ett rullande band har utrustats med tre sensorer. Textilierna belyses med infrarött ljus. Ljuset reflekteras på olika sätt beroende på vilket material det är, och registreras av sensorn. Systemet räknar ut vilket material som innehåller "rätt" fibertyp enligt det program som körs. Tryckluft blåser upp textilen i luften, och den hamnar i en behållare.

Läs mer:

Läs mer: Sortering vill ta emot mer textilier

Programmen kan styra att till exempel textilier med minst 80 procents bomull ska väljas, eller material med endast polyester. I dag har maskinen 15 olika program, men det kan bli fler.

Klädföretagen H&M och Gina Tricot är med i projektet. I projektets nätverk finns också flera företag som arbetar med kemisk eller mekanisk återvinning av textilfibrer.

Insamlingsorganisationen Human Bridge deltar också. Den samlar varje år in upp till 9 000 ton textilier i Sverige. Cirka 60 procent går att återanvända, och säljs via olika kanaler. Men bland resten av textilierna finns en stor del som bör kunna materialåtervinnas.

– Det behövs nya procedurer för att återföra fibrer i ny produktion. Det kan bara ske på industriell nivå, säger Klaus Rosinski, textilmarknadschef på Human Bridge.

Forskningsinstitutet Swerea IVF i Mölndal testar en annan sorteringsteknik. Den bygger på att rfid-taggar sys in i plaggen när de tillverkas. Där går det att lagra information om material, kemikalier och infärgningssystem – sådant som är viktigt att veta för den som ska återvinna fibrerna.

– Vi ska behandla plagg med isydda taggar väldigt ovarsamt, tvätta och stryka dem många gånger, och sedan kontrollera att taggen kan läsas, säger Lisa Schwarz Bour, forskare och projektledare vid Swerea IVF.

Projektet ska också se på hur standarder skulle se ut för storskalig global användning av rfid-teknik för hela kedjan i hanteringen av textilier. Vinnova stöttar projektet, som startade i december, med 2,1 miljoner kronor.

Rfid (radiofrekvent identifiering) går ut på att information lagras i ett chip, och fästes på en antenn som i detta fall består av ett mjukt och flexibelt material. Via radiovågor kan chipet kommunicera med en läsare. Fördelen vid textilsortering är att en läsare fungerar även på ett par meters håll, och utan att taggen behöver hållas upp mot den. Det gör att tekniken kan skalas upp för större volymer.

– För att materialåtervinna måste man veta precis vilken fibersammansättning det är. Här blir detaljnivån väldigt hög. Det är en väldigt spännande teknik, säger Lisa Schwarz Bour.

Läs mer:

Läs mer: Återvunnen textil kan bli instrumentbräda

Svenskarna och textilierna

I Sverige konsumerar vi 13 kilo textilier per person och år.

7,6 kilo av dem slängs i soppåsen och bränns med övriga hushållssopor.

Naturvårdsverket föreslog i höstas i en statlig utredning åtgärder för att minska svinnet av textilier i Sverige, men än har regeringen inte lagt fram några lagförslag.

Källa: Naturvårdsverket

Anna Orring

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt