”Var är arbetsgivarnas svar på #metoo?”

2017-12-07 17:11  
Linda Nohrstedt, reporter på Ny Teknik. Foto: Järgen Appelgren / TT

KRÖNIKA. Har de inte hört frågan som har ställts i alla upprop: Vad gör ni åt saken? Det frågar sig Ny Tekniks reporter Linda Nohrstedt.

Metoo-kampanjens allmänna protest mot tafsande och sexuella övergrepp har utvecklats till branschspecifika upprop mot sexuella trakasserier på arbetsplatser. Men från arbetsgivarna har det varit märkligt tyst.

Uppropet #Metoo öppnade slussarna. Sedan kom uppropen slag i slag, i bransch efter bransch.

Nu var protesterna inte längre generella. Nu handlade det om sexuella trakasserier på arbetsplatser.

Skådespelarnas #tystnadtagning, juristernas #medvilkenrätt, teknikbranschens #teknisktfel, akademikernas #Akademiuppropet, journalisternas #deadline, kyrkans #vardeljus och byggbranschens #sistaspikenikistan är några exempel.

Gemensamt för många av vittnesmålen är att de handlar om övergrepp i en ojämlik maktsituation. En överordnad går för långt mot en underordnad. Ofta befinner sig den underordnade i en osäker anställningssituation, som vikarie, konsult eller projektanställd.

Många av vittnesmålen handlar om män som har trakasserat kvinnor. Men inte alla. Det finns exempel på motsatsen.

Att makt korrumperar är känt sedan länge. Så vi borde kanske inte bli förvånade. Men för mig har alla berättelser om den starkes övergrepp på den svage känts som en hästspark i magen.

Ett exempel från #teknisktfel: Kvinnan i varselkläder utsätts för våldtäktsförsök av två personer, som förklarar att kvinnor inte är välkomna där. Företagshälsovården uppmanar henne att klä sig mindre utmanande.

Ett exempel från #Akademiuppropet: En senior professor säger på en konferens, framför flera kolleger, att den enda anledningen till att kvinnan fick presentera var att hon hade stora bröst.

Trots denna lavin av berättelser har det varit relativt tyst från arbetsgivare. Några har uttalat sig efter frågor från journalister, men flera stora företag har varit tysta.

Det finns några undantag: Åklagarkammaren, Ramböll, samt Uppsala och Lunds universitet har uttalat sig på egen hand, liksom Chalmers.

Men från de stora svenska teknikföretagen, till exempel Volvo, Scania, Skanska och Sweco, har det varit tyst.

Det är förbryllande. Har de inte hört frågan som har ställts i alla upprop: Vad gör ni åt saken?

Alla företag och organisationer har här en gyllene chans att säga ifrån. Att markera tydligt att sexuella trakasserier är oacceptabla.

Sara Jonasson, en av organisatörerna bakom #teknisktfel, säger i Digital DI att företag riskerar att gå miste om kompetens om dåliga arbetsmiljöer lever kvar på arbetsplatserna. Den risken gäller nog hela branschen. Varför ska en lovande ung kvinna välja en teknikutbildning om inte branschens arbetsgivare tydligt talar om att de vill skydda henne?

Även om uppropen inte har fått ett tydligt svar har de fått en annan effekt. I den Facebookgrupp som samlade journalisternas #deadline, som i dag har drygt 7 700 medlemmar, finns flera vittnesmål om tonåriga flickor som har stärkts av uppropet och nu agerar på olika sätt.

En 12-årig flicka samlade namnunderskrifter på ett brev till rektor med krav om bättre arbetsmiljö. En annan samlade kolleger på snabbmatsrestaurangen och protesterade mot chefens olämpliga sms. En tredje ung flicka försöker få med sig sina kompisar på en stirra ut-aktion mot killen som våldtog henne. ”Vi ska inte behöva ha det så här länge. Det står i tidningen.”

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt