Stora byggprojekt som klarat tidsramen

2015-01-28 07:42  
Fredrik Karlsson, redaktör för Ny Teknik Automation och Teknikhistoria.

KRÖNIKA. Stora byggprojekt blir dyrare än budgeterat och de drar ut på tiden. Det är den gängse bilden. Men den är inte helt sann. Fiaskoprojekt finns fortfarande i byggbranschen, men de stora infrastrukturprojekten är numer sällan bland dem.

Öresundsbron var något av en vändpunkt. Klart före utsatt tid och inom budgetramen.

Beställarens kompetens och agerande är viktigt för lyckade projekt, och Skanskas projektchef vid Öresundsbron, Mats Williamson, sa efteråt:

”Om vi inte hade haft en så bra kund hade vi fått svårt att få projektet att bli så bra.”

Örjan Larsson, projektchef för beställaren (Öresundskonsortiet), pekade på ett nära samarbete mellan entreprenör och beställare och gemensamma mål som avgörande.  Han tog med sig erfarenheterna till Citytunneln i Malmö och såg till att även det bygget blev klart i tid och en miljard kronor billigare än planerat.

Exemplen är inte de enda. Under hösten öppnades Norra Länken i Stockholm för trafik. Före utsatt tid och två miljarder billigare än budgeterat. Till den stora besparingen bidrog visserligen en lagändring som möjliggjorde en billigare byggteknik, men detta var inte den enda faktorn.

Sedan Trafikverket bildades 2010 har sju storprojekt öppnats för trafik. Sex av dem har klarat tidplan och budget.

Farhågor fanns när Trafikverket bildades. En stor slagkraftig myndighet, javisst, men hur skulle denna koloss – landets största myndighet – lyckas med disparata väg- och järnvägsprojekt?

Myndigheten har fått kritik. Riksrevisionen har kritiserat upphandlingarna i sig, bristen på analys av dem och regeringens kontroll. Trafikverket har lyssnat och säger sig ha förbättrat styrningen av projektverksamheten, tydliggjort sin beställarroll och infört en annan riskhantering.

För en beställare är det också en nyckelfråga att maximera konkurrensen i upphandlingarna för att få ner priset. För flera år sedan började Trafikverket aktivt försöka få Europas största byggare intresserade av den svenska anläggningsmarknaden. De utländska storbolagen är i högsta grad aktiva på den svenska anläggningsmarknaden medan de sällan syns vid byggen av simhallar, arenor eller bostäder.

Men kanske har man missat att anpassa byggkontrakten, splittra stora entreprenader, så att de medelstora svenska anläggarna klarar att vara med och bjuda.

En annan stor förändring är att antalet totalentreprenader har ökat och utformas så att entreprenörerna kan tävla om de smartaste tekniska lösningarna. Detta ska ge bättre produktivitet. De stora entreprenörerna vill till och med se ännu större möjligheter att komma med egna lösningar och inte låsas fast av förfrågningsunderlag.

Mycket arbete har lagts ner för att få mer väg och järnväg för pengarna. Program som kallats både Fia och Pia har genomförts. Trafikverket menar att man lyckats, bland annat tack vare de så kallade totalentreprenaderna med funktionskrav.

Huruvida det stämmer är svårt att kontrollera, men tidigare skenande kostnader har man i alla fall fått stopp på. Och Trafikverket verkar ha bättre koll på vad som händer och vad det kostar.



Följ Ny Teknik på Facebook!

Fredrik Karlsson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt