Hon ska flytta en stad

Tjänsten är ny. Eva Ekelund blev stadens första mark- och exploateringschef när hon fick stadshuset i Kiruna som arbetsplats för ett drygt år sedan. Där har hon en nyckelroll i stadsomvandlingen, som flytten kallas.

- I vår kommun har man inte byggt något på många år. Men nu står vi inför ett av de största projekten i Europa.

Har ni någon förebild, finns det andra liknande stadsflyttar att lära sig av?

- Nej, inte i något demokratiskt samhälle. Såklart har det skett en del omflyttningar i städer. Men här är det hela centrumet som ska flyttas, och centrumet ska relatera till hela samhället.

Arbetsrummet ligger på tredje våningen i sextiotalsbygget som arkitekten Arthur von Schmalensee ritade. Byggnaden är en av alla de fastigheter som ska rivas när staden måste flytta på sig för LKAB:s gruvbrytning.

Ett nytt stadshus är det första som ska vara på plats i den nya stadskärnan, ett par kilometer i nordostlig riktning från Eva Ekelunds kontorsfönster. Tidsplanen är pressad. Dagen efter vi är där ska fem arkitektteam samlas för tävlingen om Kirunas nya stadshus. 2016 ska det vara klart att flytta in i.

En del av Eva Ekelunds arbete är att se till att det nya stadshuset inte står för sig själv i en utmark, utan att staden växer fram runt omkring.

- Vi måste få dit människor. Kanske genom hotell, eventuellt en turistbyrå, turistföretag. På sikt ska gymnasieskolan byggas där, för att få dit ungdomar.

I Kiruna bor 18 000 personer. I samband med stadsflytten måste runt 3 000 nya bostäder byggas. Den nya staden måste kunna locka till sig nya invånare. Framför allt gruvnäringen behöver mer arbetskraft.

Eva Ekelund utbildade sig till civilingenjör på Kungliga Tekniska högskolan med inriktningen lantmäteri. Under flera år arbetade hon sedan på Lantmäteriet i Luleå. En flytt till Kiruna kom på tal när hennes man fick arbete där 1986.

- Först hade jag ingen lust att flytta till Kiruna. Vi hade ett bra liv i Luleå, med vänner och arbete. Jag tyckte om att odla, och det är inte de bästa förutsättningarna för det här. Men det är hemskt att säga nej, så vi kom överens om att bo här i tre år.

Nu närmar det sig snart 30 år. De tre barnen har vuxit upp och hunnit flytta hemifrån. Eva Ekelund konstaterar att staden är full av besökare som talar olika språk, som kommer hit för arkitekttävlingar, gruvarbete, rymdbasen Esrange eller för att turista.

Eva Ekelund är 61 år. När frågan kom från Kiruna kommun om att bli mark- och exploateringschef var hon i ett läge där hon funderade på att trappa ned sitt arbete på Lantmäteriet. I stället gav hon sig i kast med ett arbete som måste ske i högt tempo och utan egentliga mallar.

Har du ångrat ditt val någon gång under det här året?

- Inte ett dugg.

Sen eftermiddag är stadshuset nästan tomt. Men då och då kallas Eva Ekelund in i korta snabba möten inför nästa dags arkitektmöte. "En kris som ska lösas". Kommunalrådet ringer - då kommer man på en gång.

Kiruna har sitt första kvinnliga kommunalråd i Kristina Zakrisson. Eva Ekelund räknar upp en rad kvinnliga chefer inom kommunen på en ort där det på många sätt har rått mansdominans under lång tid.

Vid namnskylten utanför dörren sitter en bild av Lilla My. Eva Ekelund har kunnat följa utvecklingen för kvinnor inom teknikområdet sedan tiden på KTH i början av 70-talet.

- Då var vi sju kvinnor av 70 på kursen. På vissa ställen där vi hade föreläsningar fanns det inte ens damtoaletter. Många var ovana vid att det var kvinnor med.

På en tidig arbetsplats ringde någon och ville tala med en lantmätare. "Nej, alla är ute" svarade en manlig kollega, men rättade sig sedan: "Jo förresten, vi har en kvinnlig lantmätare här". På ett ställe var sysslorna uppdelade: de manliga medarbetarna skötte kaffeautomaten, de kvinnliga köpte in kaffebröd. När Eva Ekelund, med sin ingenjörsutbildning, började ställdes uppdelningen på ända.

- Jag hamnade på båda listorna!

Det är mars, och tvåsiffriga minusgrader ute. Många Kirunabor har önskat sig att en ny stad ska bli mer kompakt än dagens utspridda centrum. Nyligen utsågs arkitektbyrån White till vinnare i tävlingen om en ny stadskärna. I förslaget är en tanke att det ska vara högst tre kvarter både till den centrala gatan och ut i naturen.

På kontorsväggen hänger äldre bilder av Kirunafotografer. Eva Ekelund fick välja ut dem från bildarkivet när hon flyttade in. En föreställer en kvinna i förkläde på skidor som hänger lakan på vädring utomhus en vinterdag inne i staden. Det är en bild av gårdagens Kiruna, men något i den går också att ta med sig in i det nya, tänker Eva Ekelund.

- Det är viktigt att det är lätt att ta sig ut, ta skidorna till affären, puttra ut med skotern i leden. Vi ska bygga en ny stadskärna på väldigt kort tid. En av utmaningarna är att få en attraktiv stadsmiljö, och en attraktiv boendemiljö.

Hur ska ni göra det?

- Allt får inte vara nytt. Det är den finaste delen av staden vi måste flytta. Det är viktigt att få med en del gamla hus.