KARRIÄR
Brist på ingenjörer – Svenskt Näringsliv vill ändra kursplan i matte
Ingenjörslandet Sverige saknar ingenjörer och en förklaring är en undermålig matteundervisning i grundskolan. Det menar Svenskt Näringsliv som släpper en rapport med en historisk genomgång av svenska kursplaner i matematik.
– Vi måste få utbildningsdepartementet att agera, och det snabbt, säger vice vd Karin Johansson som vill att en ny kursplan tas fram.
Svensk Näringslivs vice vd Karin Johansson tycker att varje svensk ska läsa inledningen i ”Grundskolans kursplaner i matematik – igår, i dag och imorgon”, rapporten som organisationen gett Uppsalaforskaren Johan Prytz i uppdrag att göra.
Det hon vill uppmärksamma är att 16 procent av svenska niondeklassare underkänns i det avslutande nationella provet i matematik och att ytterligare 33 procent bara når E, lägsta godkända nivå.
– Det är nästan hälften som med nöd och näppe klarar, eller blir underkända, i matte. Det är ett underbetyg till svensk skola och i internationella jämförelser ligger de en bra bit under medel. Jag tror inte att det är allmänt känt att det presteras så fruktansvärt dåligt i matematik i Sverige, säger hon och hänvisar även till jämförelser med elever i andra länder.
Den bakomliggande orsaken till att Svensk Näringsliv (SN) beställt rapporten är att det ständiga underskottet på civilingenjörer gör det svårt för svensk företag att hitta den kompetens de söker, enligt organisationen. En brist som bland annat beror på för få sökande till universitetsutbildningarna och på att många av de som söker är för svaga i matte för att ta sig igenom utbildningen.
Uppdraget som Johan Prytz, docent i didaktik med inriktning matematik, fick var att sammanställa den forskning han under 20 år gjort på svenska kursplaner i matematik med särskilt fokus på de kursplaner som kommit med de sex olika läroplanerna sedan 1962.
Svenskar svaga på matematik genom historien
Johan Prytz skriver att svenska elever har varit relativt svaga på matematik genom historien. Han hittar även ett mönster i kursplanernas utveckling: Under 60-talet gavs konkreta och detaljerade direktiv till lärarna om vilka räkneuppgifter eleverna skulle utföra och i viken årskurs det skulle ske. Under 70-talet gavs mer allmänna och abstrakta riktlinjer om vilka färdigheter som eleverna ska nå.
– Med de senare kursplanerna har det helt enkelt blivit mindre tydligt för lärarna vad det är de ska lära eleverna, säger Johan Prytz.
Han menar att det finns ett möjligt samband mellan de här förändringarna och generellt försämrade resultat de senaste årtiondena, även om det inte går att utesluta andra orsaker.
En kursplan sticker ut från mängden. Den som kom med Lgr80 återgick till viss del till mer konkreta undervisningsdirektiv. Något annat som sticker ut är att tiden från 80-talet till 90-talet, då nästa läroplan tog vid, också hade de tydligaste resultatförbättringarna hos svenska elever på de senaste 60 åren. Variationer inom kursplanen från 1980 styrker även det orsakssambandet, menar Prytz.
– För aritmetik var det väldigt tydliga beskrivningar av vad eleverna skulle göra och där var resultaten också tydligt bättre. Medan i algebra, där det inte fanns riktigt lika tydliga direktiv, där går inte heller kunskaperna upp lika mycket, säger han.
Forskare: Kan finnas fler orsaker
Karin Johansson menar att rapporten styrker det som Svensk Näringsliv redan misstänkt. Nu hoppas Svensk Näringsliv att väcka opinion för en ny kursplan i matte, bland annat med hjälp av rapporten. Men också mer handgripligt.
– Vi måste få utbildningsdepartementet att agera, och det snabbt för det här är bråttom. Under tiden fortsätter vi att själva skissa på hur en ny kursplan skulle kunna se ut, säger Karin Johansson.
Hon tror att Svenskt Näringslivs kan ha en praktisk påverkan på hur nästa kursplan i matematik kommer att se ut.
Enligt forskaren Johan Prytz finns det en del andra faktorer, utöver kursplanernas tydlighet, som kan ha påverkat matematikresultaten. Som den ekonomiska kris med nedskärningar i skolan som slog till på 90-talet ungefär samtidigt som Lgr80 ersattes.
– Vi har också sett förbättringar i internationella mätningar som Pisa och Timss (se faktaruta) sedan 2010 vilket tyder på att svenska lärare även kan bedriva bra undervisning med en kursplan som ger direktiv om mer allmänna förmågor, säger han.
Samuel Sollerman, forskare på Stockholms universitet, argumenterade 2019 för att svenska elever är bättre än sitt rykte. I Pisamätningar ligger de kring medel trots att de testerna inte ger svenska elever chans att visa sina styrkor som enligt Sollerman finns i ”resonemang och kommunikation”.
Men Karin Johansson tror inte att Svenskt Näringsliv riskerar att dra för långtgående slutsatser av det möjliga orsakssamband som lyfts fram i Johan Prytz rapport.
– Nej, vi tar in de här övriga faktorerna också och det är inte så att vi föreslår en blåkopia på Lgr80 men den kan tjäna som inspiration. Johan Prytz skriver också att mycket är positivt med Lgr22, alltså den nuvarande kursplanen, så man kan tänka sig en kombination av de två, samt att titta på hur det ser ut i internationella kursplaner, säger hon.
