Studien visar att jordens överlevnad bygger på tur

2020-12-22 06:30  
Foto: Kate Davis

Universitetets datamodell fyllde solsystemet med 100 000 nya planeter. Efter 100 simuleringar var bara ett fåtal beboeliga. Resultatet visar att jordens långvariga liv beror på slumpen, och en god portion tur.

Jorden är 4,6 miljarder år gammal och redan efter några hundra miljoner år dök de första primitiva organismerna upp. Men det var cyanobakterierna som efter nära två miljarders års arbete i havets övre skikt började fylla på vår atmosfär med syre.

Processerna har fått ta sin tid, och trots händelser som ”snowball earth” så har livet inte kuvats utan bara förändrats.

Vi har tagit detta för givet, men det borde vi inte göra. Det anser Toby Tyrell, professor vid University of Southampton. I sin studie hävdar forskaren att vår långvariga existens bygger på slumpen – vilket kan översättas till en god portion tur.

– Ett kontinuerligt stabilt och beboeligt klimat på jorden är ganska förbryllande. Våra grannar Mars och Venus har inte beboeliga temperaturer, även om Mars en gång i tiden hade detta. Jorden har inte bara beboeliga temperaturer i dag utan har haft detta i över 3-4 miljarder år – ett extraordinärt tidsspann geologiskt sett, säger Toby Tyrell på universitetets hemsida.

Till skillnad från tidigare datamodeller så har han med hjälp av universitetets superdator lagt in främmande himlakroppar i vårt solsystem.

Tyrell har kört 100 simuleringar med 100 000 individuella planeter, och slumpmässigt låtit dem råka ut för klimatförändrande händelser, detta över ett tidsspann på tre miljarder år – tills de inte längre var beboeliga.

Tillfälligt beboeliga planeter

De flesta av planeterna har bara varit tillfälligt beboeliga. Endast nio procent av de 100 000 himlakropparna bjöd någon gång på ett anständigt klimat, vanligtvis vid färre än tio procent av simuleringarna. Och det ska sägas att planeternas beboelighet var en sannolik, och alltså inte utgjorde en säkerhet.

Studien är publicerad i Communications Earth and Environment. Tyrells slutsats är att slumpen är avgörande för att en planet ska få åtnjuta jordens ostörda tillvaro.

– Vi kan nu förstå att den långa tid som jorden har förblivit lämpad för liv åtminstone till viss del beror på tur. Om jorden exempelvis hade träffats av en något större asteroid eller vi hade råkat ut för ett nedslag vid en annan tidpunkt, då hade jorden kunnat förlora sin beboelighet till fullo, säger han.

John Edgren

Mer om: Rymden

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer