Innovation

Odlade fibrer ger snabbare datorer

Amin Saleem och Vincent Demarest från teknikföretaget Smoltek i Chalmers MC2-labb vid vacuummaskinen som används för att bygga nanostrukturer. Foto: Sören Håkanlind
Anders Johansson.
Det som får Smolteks teknik att sticka ut är att företaget kan odla kolnanostrukturer direkt på chippet med mycket hög precision.

Efter tolv år i labbet är Smoltek redo att ge sig in i halvledarbranschen. Det lilla Göteborgsföretaget tror sig ha hittat en nyckel till snabbare datorer i form av kolnanofibrer.

Publicerad

– I den här maskinen händer det magiska saker, säger Smolteks teknikchef Vincent Desmaris när han visar runt på Chalmers-labbet MC2.

Han pekar på en svart, pelarlik konstruktion som kollegan Amin Saleem manövrerar iförd en vit, heltäckande skyddsdräkt. Det är en plasmaförstärkt cvd-maskin, samma typ som används för att framställa grafen, där Smoltek ”odlar” kolnanofiber.

Det Chalmers-avknoppade bolaget har tillbringat tolv år med att förfina sin teknik i det här labbet.

– Nu händer grejer. Vi har två order och har som målsättning att kunna teckna ett första licensavtal under året, säger Smolteks vd Anders Johansson.

Han har haft en hektisk start på 2018. Det är två avtal med ”branschledande” icke namngivna företag som ska testa tekniken, och bara några dagar före besöket i labbet börsnoterades Smoltek.

– Uppmärksamheten har gått från skeptisk nyfikenhet till ett reellt intresse för vår teknik, säger Anders Johansson.

Bolagets nisch är en teknik för att odla nanostrukturer med hög precision i låga temperaturer. Det gör metoden lätt att integrera i befintliga produkter, som högpresterande processorer till datorer.

– Vi kan odla strukturerna på chippet i temperaturer som inte förstör kretsarna, det kan ingen annan, säger Vincent Desmaris.

Smoltek har under åren sökt ett 60-tal patent varav 48 hittills beviljats. Tekniken kan användas till en rad material och applikationer, men just nu fokuserar de på att sälja in sina kolnanofibrer i halvledarindustrin.

Den styrs av en princip som kallas Moores lag, efter Intels grundare Gordon E Moore. Ursprungligen gick den ut på att antalet transistorer som ryms på ett chip kommer att fördubblas vartannat åt, tack vare teknikutvecklingen. Lite grovt kan man säga att de snabbaste processorerna på marknaden dubblar sin prestanda vartannat år.

Men de senaste åren har lagen fått skrivas om. Transistorerna har blivit så små att det börjar bli både dyrt och krångligt att klämma in fler. I stället försöker branschen hitta sätt att optimera chippen så att datorernas beräkningskraft kan fortsätta öka exponentiellt.

– Man börjar nå så små storlekar att man inte kan komma mycket längre. Då har man löst det genom att integrera komponenterna bättre för att öka prestandan, säger Anders Johansson.

Den typen av integrerad krets kallas ofta för ”system on a chip”, eller soc. Processorkärnor, minnen och andra komponenter kläms in på ett och samma chip – och här kommer Smoltek in i bilden.

I nuläget finns inga planer på att ge sig på transistorer av kolnanofiber. De vänder i stället blicken mot andra integrerade delkomponenter, som kondensatorerna. Genom att odla kondensatorer direkt på chippet tror sig Smoltek kunna minska storleken på dem radikalt.

– Och ju mer du kan trycka ihop de här integrerade kretsarna, desto mer kan du höja prestandan, säger Anders Johansson.

Dels sparar man plats på chippet, dels går det att lägga de olika komponenterna tätare ihop och minska fördröjningen i kommunikationen. Smoltek ser även möjlighet att ersätta koppartrådarna som kopplar samman komponenterna med kolnanofiber, vilket skulle kunna spara ytterligare plats och öka hastigheten.

Anders Johansson tror att tekniken kommer att börja användas i skarpt läge inom något år. Även om det dröjer ytterligare en tid innan kolnanofiber finns i var mans dator och mobiltelefon.

– Tittar man på den integrerade kondensatorn kanske vi behöver åtminstone två eller tre år till innan den kommer in i volymproduktion, säger Anders Johansson.

Det här är Smoltek

Grundat: 2005.

Omsättning: 2,05 miljoner kronor (2016).

Anställda: 5 (2016).

Företaget är baserat i Göteborg och grundades av tidigare Chalmers-forskaren Shafiq Kabir som i dag är bolagets innovationschef.

Affärsidén är att sälja licenser så att företag i exempelvis halvledarbranschen kan använda tekniken.