Genmodifierat vete ska stoppa dold hunger

2020-03-02 08:45  

Den kallas den dolda hungern – den vitamin- och mineralbrist som omkring två miljarder människor lider av. Men genom att genmanipulera ris och vete går det att få plantorna att ta upp betydligt mer järn och zink, två livsviktiga mineraler. ”Vi kan tackla två problem med en enda gen”, säger forskaren Alexander Johnson.

Intresset väcktes vid Mälaren, när amerikanen Alexander Johnson läste en kurs vid Uppsala universitet där en uppgift var att kartlägga alla växter i och runt sjön.

– Det var så jag blev fascinerad av växter, säger han.

Nu har han arbetat tio år med att genmodifiera ris och vete, något som potentiellt kan hjälpa miljarder människor – framför allt i utvecklingsländer – med det som FN kallar den dolda hungern.

– Den kallas för den dolda hungern för att en del av effekterna inte är lika synliga som vid undernäring. Men det är förödande och reducerar produktiviteten och försämrar hälsan, säger Johnson.

Läs mer: Kritik väcks mot EU-dom om Crispr-genteknik

Den kan uppstå när människor kanske äter sig mätta, men där kosten inte innehåller tillräckligt med mineraler och vitaminer. Vanligaste är järnbrist, vilket kan leda till blodbrist.

– Den är extra vanlig i utvecklingsländer där man förlitar sig på stapelgrödor för sitt dagliga intag av kolhydrater och protein. Speciellt om det rör sig om vete och ris, så finns det stora problem med järnbrist.

Kan orsaka dödsfall

Blodbrist är brist på röda blodkroppar, vilket kan ge symptom som koncentrationssvårigheter och yrsel – och i värsta fall döden.

– Den kan också försämra kognitiva förmågor hos barn, säger Johnson.

Läs mer: Crispr kan förhindra svår fetma – utan dna-klipp

Ungefär lika många lider av zinkbrist, som bland annat försämrar immunförsvaret. Eftersom det är så många som lider av bristerna går det inte att bara förlita sig på att exempelvis dela ut kosttillskott eller vitaminpiller. Men att förbättra näringsinnehållet i stapelgrödorna kan ge stor effekt.

– Det är mycket mer hållbart om man kan leverera de här näringsämnena direkt i kosten, säger Johnson.

Tusentals sorter

Problemet är att det är svårt att öka järnnivåerna i vete och ris.

– Vi har tusentals sorter av ris och vete världen över, men ingen har ett högt järninnehåll. Så det finns väldigt liten genetisk variation för växtföräldare att jobba med. Så jag har arbetat med genteknik för att skapa ris och vete med hög järnhalt, säger han.

Första steget var att upptäcka vilken gen som aktiveras när plantan behöver mer järn. Sedan manipulerades den så att den oftare är "påslagen", så att växterna kontinuerligt tar upp järnet. Samma gen har sedan flyttats över till vetet, med samma effekt, enligt en studie som presenterats i Plant Biotechnology Journal.

Inte nog med att järnet tas upp av plantan, det hamnar också i hög utsträckning i kornen.

– Vi upptäckte att varje gång vi ökade järnupptaget, så ökade vi även zinkupptaget. Det är fantastiskt, för då kan vi tackla två problem med en enda gen, säger Alexander Johnson.

Han leder i dag en forskningsgrupp vid University of Melbourne. På universitetets åkrar vid anläggningen Dookie växer redan det genmodifierade vetet. Vetet är också på väg till Pakistan för att om några månader sättas i jorden.

Ljus framtid

Närkopplade forskningsprojekt har visat att järnet och zinken följer med ner i det malda mjölet, att bröd som bakas har högre nivåer av mineralerna och att även kroppen verkar ta upp det.

I Filippinerna pågår ett flerårigt forskningsprojekt där det internationella risforskningsinstitutet arbetar med det genmodifierade riset som ska odlas på fält i Bangladesh.

Det finns på sina håll en oro för genmodifierade grödor. Hur ser du på det?

– Jag tänker inte så mycket på det, eftersom genmodifierade grödor inte är något nytt. De första kommersialiserades redan 1996. Så vi har sett många år av odlande och ätande av genmodifierade grödor. Jag vet att folk fortfarande pratar om det, men jag ser en ljus framtid för alla genmodifierade grödor – speciellt om de har näringsfördelar, säger Alexander Johnson.

Fakta: Dold hunger

Omkring två miljarder människor beräknades 2013 lida av näringsbrist, fler än dubbelt så många som de som är undernärda.

Näringsbrist – även kallad dold hunger – kan leda till minskad produktivitet och dålig hälsa och i de allvarligaste fallen till döden.

Barn under två års ålder är extra känsliga för bristen. Att bekämpa näringsbristen bedöms kunna bidra till socioekonomisk utveckling i låg- och medelinkomstländer.

Orsaker till brister är främst att maten inte innehåller tillräckligt med näringsämnen, men bristerna kan också orsakas av sjukdom och ökade behov, exempelvis vid graviditet.

Några av de näringsämnen som många i världen lider av brist av är järn, zink, jod och A-vitamin.

Källa: Forskningsinstitutet IFPRI

Gustav Sjöholm/TT

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer