Död mans arvsmassa återskapad

2018-02-20 07:32  
Nutida hamnen i Djupivogur, Island, där Hans Jonatan anlände 1802. Foto: Bromr / Wikimedia

För första gången har forskare lyckats återskapa en sedan länge död mans arvsmassa – bara genom att utgå från levande släktingar till mannen. Att mannen ifråga var svart och framlevde sina dagar på ett helvitt Island hjälpte forskarna.

Hans Jonatan föddes som slav i Västindien för 236 år sedan, men flyttade till Danmark som barn tillsammans med sin familj och sina danska ägare. Men så, i tjugoårsåldern, flydde han till Island där han dog som en fri man år 1827, drygt 40 år gammal.

På Island har Hans Jonatan blivit en symbol för frihet och trots att hans kvarlevor sedan länge försvunnit har nu forskare lyckats återskapa hans arvsmassa till 38 procent, bara genom att utgår från levande släktingar till honom.

– Det var ett rejält detektivarbete, säger Kári Stefánsson, chef för Icelandic Research Centre deCode, till Science Nordic och den som lett forskningen.

Läs mer: Big data analyserar hela arvsmassan på en gång

Hans Jonatans pappa var dansk, men mamman kom från Afrika och väl på Island träffade han Katrin och fick två barn. I dag, drygt 200 år senare, har Hans Jonatan runt 1 000 ättlingar på ön.

Forskarna använde dna från 182 av dessa ättlingar och lyckades på så sätt få ihop 38 procent av det genetiska material som Jonatan en gång i tiden hade fått från sin afrikanska mamma.

Det faktum att Jonatan var den förste med afrikanskt ursprung som någonsin satte sin fot på ön och att landet har en omfattande genetisk databas där en stor del av befolkningens arvsmassa finns lagrad hjälpte forskarna.

– Hans Jonatan går att upptäcka i det genetiska materialet i dag eftersom vi vet att han under lång tid var den ende med afrikanskt ursprung som levde på Island och för att vi vet att han fick barn. Vi har teoretiska modeller för hur gener sprider sig en generation efter en annan, och 38 procent är precis vad du kan förvänta dig finna efter ett par hundra år, säger Mikkel Heide Schierup vid universitetet i Aarhus och som inte var involverad i forskningen som presenterades nyligen i Nature Genetics.

Läs mer: Studie: Neandertalarna gör oss sjuka än i dag

Enligt Kári Stefánsson går det – i princip – att göra samma sak för vem som helst. Antalet ättlingar som måste provtas beror på när personen ifråga dog.

– För att göra något liknande behövs ungefär lika många ättlingar, säger Kári Stefánsson som växte upp i samma stad som Hans Jonatan anlände till i början av 1800-talet.

På 1980-talet skrev Kári Stefánssons pappa en biografi om Hans Jonatan.

– Han hade varit mycket glad i dag, om han hade levt, säger Kári Stefánsson till Science Nordic.

Mer om: Arvsmassa

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer