Namnbytet till Afry var ett framtidsbeslut för klassiska ÅF

Den 21 februari i år genomfördes transaktionen som innebar att svenska ÅF slogs samman med finländska Pöyry. Tillsammans bildade de koncernen ÅF Pövry med cirka 17 000 anställda.

Sammanslagningen är en del i strategin att expandera internationellt med sikte på en omsättning om 30 miljarder kronor, att jämföra med dagens cirka 20 miljarder kronor.

– När vi gick ihop med Pövry startade arbetet med varumärket och vi ställde oss frågan om vi ska heta ÅF på vissa marknader och Pöyvry på vissa, eller vad ska vi göra. ÅF grundar dig mycket i den svenska verksamheten och vi kände att vi ville skapa ett gemensamt varumärke. Och så växte Afry fram, säger Jonas Gustavsson, vd

– Vi har en härlig koppling till Ångpanneföreningen men många förstår inte vilket bolag vi har blivit. Det är så många som pratar om Ångpannan men vi pratar ju om ”making future” och de lösningar som krävs för en hållbar framtid. Med Afry spänner vi bågen för framtiden, inte för det som har varit.

För två år sedan lämnade Jonas Gustavsson Sandvik för att ta över ÅF. Sedan dess har förvärvstakten ökat markant.

– Just nu handlar det om konsolideringen och samtidigt fortsätta vara ett förvärvshungrigt bolag. Vi har bara börjat vår internationella resa. Vi siktar på 30 miljarder i omsättning och jag tycker att vår affärsmodell är mer relevant i dag. Vi har inte produkter och fabriker som vi måste försvara utan vi kan ladda med kompetens för det som finns framåt, säger Jonas Gustavsson.

– Vi vill stärka oss inom digitalisering och tittar på bolag som har mjukvarulösningar i sig. Om vi tittar på ett pappersbruk behöver vi produkter som kan kombinera vårt djupa kunnande med. Vi behöver stärka oss inom vatten där vi behöver djupare kunskaper. Så det finns möjligheter att bli bättre.

Afry: ”Anställer 300 medarbetare i månaden”

– Kompetensfrågan på hållbara lösningar ökar exponentiellt just nu. Många saknar kompetens i alla delar man måste klara för att ta sig an det pågående teknikskiftet. Förut var det mer dieselmotorer och klassiska plattformar och då hade man den kompetensen själv, nu står alla och balanserar mellan det gamla och de nya teknologierna som man inte riktigt vet hur man ska hantera. Där tror vi att vi med våra tekniska kunskaper kan bidra med mycket.

– Vi har ett intressant exempel där man ska mäta vägfriktion i Sverige. Det har man gjort på ett traditionellt sätt tidigare med bilar som känner av friktionsljud. Då kom vi på tillsammans med Volvo att alla gånger en Volvobil bromsar sparas det data hur vägen ser ut just där. Kan man plocka upp all den datan får man tillgång till ett nät av Volvobilar varje dag. Det är ett exempel på en infra- och mobillösning och det är ett projekt som vi och Volvo håller på med Vägverket just nu. Och det är ett exempel som Ny Teknik borde skriva om. Det är ett projekt som inte hade varit möjligt om vi inte hade kunskap om både bilar och infrastruktur.

– Vi är ett snabbväxande bolag. Vi anställer cirka 300 medarbetare per månad och då är ett varumärke som signalerar framtid, hållbarhet och digitalisering viktigt. Vi har fått en bredare portfölj, vi har stärkt oss inom energi och vi har blivit en stark aktör i Finland.

– Vi märker tydligt att alla våra kunder måste förhålla sig till hållbarhetsfrågan. När det gäller klimatfrågan håller vi oss till fakta därför har vi ett samarbete med Gapminder för att komma ifrån de yviga åsikterna åt det ena eller andra hållet. Alla inser att vi om vi fortsätter på samma sätt kommer vi ha stora bekymmer. Vi försöker vara nyanserade och bygga smarta lösningar med våra kunder.

Gapminder är den stiftelse som Hans Rosling grundade 2005 tillsammans med Ola Rosling och Anna Rosling Rönnlund.