Fram till helt nyligen solade sig politikerna gärna i strålglansen från IT-industrin. Men i ett tidigare liv, före bredbanden, var det faktiskt gardinerna som uppträdde på den politiska arenan.
Få företag fick så intensiv politisk exponering som Ludvig Svensson i Kinna. När Olof Palme skulle prata näringspolitik myntade han ett politiskt begrepp.
"Går det bra för Ludvig Svensson i Kinna går det bra för Sverige", sa han.
Det var en sanning - ibland. Men den hade Palme inte räknat ut själv. Han hade insett den enkla matematiken att om det byggs många bostäder köps det också många meter gardin.
Gamle finansminister Gunnar Sträng, som satt på ett riksdagsmandat i Älvsborg, tipsade Palme att besöka Ludvig Svensson i Kinna.
Palme som skulle skolas in i regeringen blev djupt imponerad. Och refererade till gardinfabriken i sina tal så till den milda grad att många undrade om han hade provision på försäljningen.
Nu gick det inte bra för Ludvig Svensson i alla tider och inte för svenskt bostadsbyggande heller. Men eftersom nöden är uppfinningarnas moder har företaget genom egna patent och envetna affärsstrategier lyckats rida ut kriserna och står idag starkare än någonsin.
Det märkliga är att så här knappt 20 år senare gäller fortfarande Palmes tes. Men välståndet i Kinna beror numera på en slags "växthuseffekt". När tekokrisen nådde Ludvig Svensson insåg företaget att det kostade tiondelen att trycka på bomull i låglöneländer. Kinnaföretaget beslutade sig för att satsa på avancerade produkter.
Det blev hårt specialiserade material för växthus. Idag är företaget en av de stora aktörerna på världsmarknaden med sin produktion i Kinna.
Nästa steg är att starta en egen fabrik i Shanghai i Kina. Den beräknas vara igång om ett år och tillfredställa en marknad som är större än hela den övriga världen.
Men det var inte Palme som hjälpte Ludvig Svensson på det nya spåret som ledde till framgångarna inom teknisk textil, utan en annan medial person från den tiden, krukväxternas ansikte i rutan, Sven Gren.
- Vi tänkte ursprungligen utveckla en väv som man kunde odla gräsmatta på, färdig att rulla ut på fotbollsarenor och liknande. Men Sven tipsade om att växthusodlarna sökte efter metoder att skugga sina odlingar under vissa perioder, berättar vice vd Göran Henningsson. Idag lever vi till 70 procent av tekniska textilier. Och nästan all produktion exporteras.
Företaget har drivit en stenhård specialisering på växthus. Man insåg att lönsamheten på gardinsidan skulle vika och att det var nödvändigt att utveckla en ny verksamhet. På kort tid fick de igång ett samarbete med nyckelföretagen i världen och har idag flera unika patent som gör det möjligt för växthusodlarna att få hög precision både vad gäller värme och instrålning.
- Mest påtaglig är energibesparingarna, säger Göran Henningsson. Räknat i olja har förbrukningen halverats med våra textilier.
Växthusgardinerna består av remsor av aluminiumfolie täckta av plast. Växthusen har olika gardiner för olika växter och väder. Totalt finns 300 olika sorters väv beroende på växter och klimatförhållanden. På fabriken i Kinna arbetar 300 personer och tillverkningen sker med maskiner som monteras på orten.
- Vi funderade länge på hur vi skulle göra. Eftersom maskinerna är så intimt förknippade med våra patent beslöt vi att hålla i produktionen själva med en egen kontraktstillverkare, berättar Göran Henningsson. Det är begagnade textilmaskiner som byggs om och förses med den senaste tekniken.
De här maskinerna jobbar sida vid sida med traditionell gardintillverkning. Under alla år har nämligen Ludvig Svensson lyckats hålla sig kvar inom den bransch där man en gång började, nämligen inredningstextilier. Men numera är det bara fråga om de dyraste och mest exklusiva kvaliteterna.
På senare tid har det märkliga inträffat att de två marknadsområdena teknisk textil (TT) och inredningstextil (IT) har kunnat samordnas.
Inredningsarkitekterna har börjat intressera sig för gardiner med tekniska funktioner. Förmåga att reglera inomhusklimatet med växthusgardiner visar sig vara användbart även i stora kontorskomplex. Man kan reglera instrålningsvärmen, alltså ha fullt ljus och ändå drägligt inomhusklimat. Här finns stora pengar att tjäna för fastighetsägarna.
Dessutom verkar de funktionella gardinerna även tilltala inredningsarkitekterna rent estetiskt.
