Var 20:e ska bort

från Astra Zeneca

Rationaliseringsprogrammet berörs bara i några rader i bokslutsrapporten, men man säger att man ska minska "den globala produktions- och varuförsörjningskedjan" med 3.000 befattningar.
Astra Zeneca har 65.000 anställda i världen, varav 38.000 i Europa.
Hur många av de 12.800 Sverigeanställda som berörs sägs ingenting om i dag.
Först måste informationen ut till de fackliga organisationerna, sade Astra Zeneca-chefen David Brennan vid en telefonkonferens efter bokslutsarapporten på torsdagsförmiddagen.
Tvingad öka forskningsporföljen
David Brennan framhåller att Astra Zeneca nu jobbar hårt med att stärka forskningsportföljen och har för närvarande 120 projekt under utveckling. Det är en rejäl ökning från i somras då Astra Zeneca redovisade totalt 103 utvecklingsprojekt.
Tidningen Affärsvärldens läkemedelsanalytiker Lars-Eric Bränfeldt konstaterade i nummer 4 den 24 januari att Astra Zeneca har den svagaste forskningsportföljen i branschen.
Tänkta storsäljare höll inte måttet
Sex tänkta storsäljare har gått åt skogen sedan svenska Astra och brittiska Zeneca gick samman 1999. Trots flera kraftfulla åtgärder de senaste två åren är man inte tillbaka till läget vid fusionen.
Vid fusionen fanns till exempel stora förhoppningar kring ett nytt medel mot stroke, Zendra. Men det projektet avbräts 2000. Året efter tvingades Astra Zeneca avbryta ett annat projekt i fas 3, Viozan, mot den svåra lungsjukdomen Kol, skriver Lars-Eric Bränfeldt.
Två år senare, 2002, började det bli oroligt kring Iressa, ett omdiskuterat medel mot lungcancer. Den amerikanska läkemedelsinspektionen godkände dock Iressa 2003, men ett år senare visade en stor studie att Iressa inte visat på någon ökad överlevnad hos lungcancerpatienter.
Därmed reducerades Iressa till en marginalprodukt.
Det stora dråpslaget kom 2004 med blodproppsmedlet Exanta. Det underkändes av läkemedelsinspektionen FDA i december 2004 och efter det blev Astra Zeneca tvunget att lägga om sin forskningsstrategi.
Desperat jakt på nya produkter
Då påbörjades en rad förvärv av företag och projekt, till exempel 20 procent av aktierna i brittiska Cambride Antibody Technology, som har en stark ställning inom området antikroppar.
Astra Zeneca har av tidsskäl tvingats att dyrt köpa in sig i forskning som befinner sig i fas 3, alltså nära marknadslansering. Ett exempel är en substans mot åderförkalkning som det amerikanska bolaget Atherogenics forskat fram, ett annat är avtalet med amerikanska Bristol-Myers Squibb om två projekt kring diabetes typ 2.
Flera stora avtal i januari
I går torsdag tecknades ett avtal med amerikanska Palatin Technologies om ett globalt samarbete för att upptäcka, utveckla och marknadsföra medel mot fetma. Astra Zeneca betalar 10 miljoner dollar direkt och senare upp till 300 miljoner dollar, motsvarande drygt 2 miljarder kronor för att komma med i Palatins forskning.
Och några veckor tidigare offentliggjordes utbyggnadsplanerna för Astra Zenecas forskningsanläggning utanför Boston i USA. 100 miljoner dollar ska investeras i utbyggnaden och forskningen i infektionssjukdomar och cancer.
- Vi är fast beslutna att fortsätta bygga upp forskningsportföljen för en uthållig tillväxt, skriver David Brennan i dagens rapport.